Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 7. Krigshären och flottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I)EN STORE
547
medeltidsriddare, klädd i rustning från hufvud till fot, såg
man en ryttare på en mager hästkrake utan annat vapen
än en påk och med en säck rågmjöl öfver axeln som enda
krigsproviant. Ingen regelbunden rekrytering förekom af
detta hoprafsade manskap. Man nöjde sig med att
uppbåda beväpnade män, hvilka tillhörde en enda samhällsklass,
nämligen jordägarnas. Inga vapenöfningar höllos under
fredstid. Krigsbefälet saknade all organisation. Ledningen
af trupperna tillkom utan vidare aristokratiens chefer,
bcjarerna och okolnitjierna. Intendenturväsende fattades
fullständigt. Männen utrustade sig och lifnärde sig själfva,
som de ville och kunde. Slutligen bestod denna krigshär
nästan uteslutande af kavalleri och var följaktligen ur
stånd att tillfredsställa det moderna krigets kraf.
Men detta sakernas tillstånd fortfor ej oförändradt
ända till Peters tid. Redan i sextonde århundradet hade
tsar Feodor Ivanovitj (1584 —1598) ägt några reguliera
trupper, som voro öfvade och utrustade på europeiskt sätt.
Fransmannen Margeret och livländaren von Rosen hade fört
befälet öfver en kår på två tusen fem hundra man, hvilken
hufvudsakligen bestod af polacker och livländare jämte
några skottar, danskar, svenskar, kejserlige, fransmän och
greker. Peters omedelbara företrädare Alexej och Feodor
Alexejevitj hade gått ännu längre. De hade påbörjat en
allmän reform, som sträckte sig till krigsbefälet,
rekryteringen och arméens organisation i en mera demokratisk
och modern anda. En kommitté, som år 1681 tillsattes
under furst Vassilij Q-alitsins ordförandeskap, sökte göra
gällande den grundsatsen, att man vid valet af krigsbefäl
borde taga hänsyn till dugligheten. Samtidigt trädde i
stället för jordägarnas personliga krigstjänst i viss mån en
rekrytering (datotjnije) hvilka stod i proportion till jordens
storlek. Slutligen bildades ständiga, reguliera
truppafdelningar, som bestodo af utländingar och till och med af
inhemskt folk och som utgjordes af infanteriregementen.
Peter för sin del byggde blott föga metodiskt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
