Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 8. Oppositionen. Tsjarevitj Alexej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.564
K. WALISZEWSKI
Och så bär revolutionen en skändande hand på dessa
heliga rum med all deras majestätiska skönhet! Den
beröfvar hufvudstaden dess patriark, den plundrar klostren!
Alexej talar härom med sin biktfader. I sitt sofrum i
Preobrasjenskoje har han fore sin första nattvardsgång svurit
denna präst evig lydnad. Han har lofvat att alltid anse
honom som sin "skyddsängel, som domaren öfver alla sina
handlingar, som Kristi språkrör". Och nu gifva
gudsmannens inspirerade ord som ett eko svar på hans innersta
känslor, göra dem ännu mer öfverspända och förbittrade.
De tolka för honom prästerskapets harm, folkets förtviflan —
och de förhoppningar som sargade hjärtaji hysa att få se
en välsignelserik regering återställa allt på den gamla
foten. De kalla äfven till lif minnet af hans moder, detta
första, beklagansvärda offer för alla de misstag och
öfver-drifter hvilka kommit alla att lida.
En regementsförändring! Kyrkan själf kunde ej längre
inse någon annan möjlighet till räddning. Ynglingen, som
först blott kände sig öfverraskad, vande sig så småningom
vid denna tanke. Efter den våldsamma prästens tal kommo
den moskovitiska aristokratiens, och han gjorde sig alltmer
förtrogen med den. Äfven adelsmännen voro så harmsna
och otåliga! Särskildt kände de sig smärtsamt berörda af
att Peter numera nästan uteslutande omgaf sig med
ut-ländingar. Och Mensjikov tycktes till och med hafva
inkräktat tsarevitjs egen plats. En regementsförändring! Han
skulle alltså arbeta på sin egen faders fall! Visserligen,
men han hade också en moder att befria och skaffa
upprättelse för den orättvisaste förnedring. För öfrigt såg
Alexej sin fader allt mera sällan, och alltid uppträdde denne
som en sträng och vredgad härskare. Ständigt samma
frågor: huru han användt sin tid, hvad han lärt? Aldrig
ett vänligt ord. Alltid förebråelser, hotelser, stundom hugg
och slag. Och de voro vid vissa tillfällen alldeles
oberättigade, såsom då han år 1707 aflagt ett besök hos den
stackars fången i Suzdals kloster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
