Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 8. Oppositionen. Tsjarevitj Alexej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER DEN 6T0RE
565
År 1708 greps Peter plötsligen åter af lust att gifva
sin arftagare något att göra, att låta honom "tjänstgöra",
som han sade. Han skickade honom till Smolensk som
kommissarie for provianteringen, därefter till Moskva med
uppdrag att befästa staden mot svenskarnes väntade anfall.
Försöket utföll illa. Fadern vredgades; sonen skref bref
till de inflytelserikaste personerna i Peters omgifning för
att anhålla om deras välvilliga mellankomst, bland annat
till den nya favoriten, hvilken senare blef hans styfmoder,
men som han ännu helt kort kallade Katarina Alexejevna.
Då tsarevitj följande år förde befälet öfver en
förstärknings-trupp, som tsaren tillkallat, ådrog han sig en förkylning
och kunde ej deltaga i slaget vid Poltava. Han var
alldeles för klen för krigstjänsten. För att göra honom till
en presentabel tronarfvinge, måste man försöka med något
annat. Peter beslöt då att skicka sin son ut till
Tyskland för att fullborda sina studier. Han skulle kanhända
där fatta smak föi* en civilisation, som ännu var honom
alltför främmande. Vidare borde han där välja sig en
maka, hvilken genom sitt inflytande kunde gifva hans
uppfattning en ny prägel.
Alexej var förtjust öfver detta beslut, först och främst
emedan afståndet mellan hans fader och honom skulle ökas.
Han begaf sig till Dresden, där han visade eller
åtminstone låtsade visa intresse för geometriska studier och
studier i befastningskonst. Under tiden underlät han
ingalunda att stå i liflig brefväxling med Ignatiev, hvilken
skickade till honom en biktfader, förklädd till lakej, som
skulle tjänstgöra i hans ställe, samt med sina andra vänner
i Moskva, hvilka gåfvo honom del af sina sedvanliga
klagovisor och förhoppningar. Han roade sig äfven och var
lika upptagen med sin själs räddning som med att skaffa
sig en ersättning för de kärleksförbindelser han måst lämna
i Moskva. Den strängaste gudaktighet kunde enligt den
bysantinska uppfattningen mycket väl trifvas vid sidan af
en viss sedeslöshet. Men Peter hade omgifvit sin son med
‡
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
