Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 9. Peter den stores testamente. Afslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.604
K. WALISZEWSKI
Visserligen icke. Han ansåg tvärtom, att den ej var värd
att tagas med i räkningen!
Jag vet ej hvarifrån Gaillardet fått dessa memoarer,
som han funnit för godt att tillskrifva d’Eon, eller snarare,
jag vet det alltför väl. Jag vet hvarifrån han tagit det
ryktbara testamentet. Jag kommer nämligen nu till de
materiella bevisen. Den första versionen återfinnes i Lesurs
bok De la politique et des progrès de la puissance russe,
som utgafs i Paris år 1811. Tiden för dess utgifvande
anger tillräckligt väl dess karakter, och det finnes en detalj,
som är ännu mer upplysande. Sir Robert Wilson, hvilken
var den engelska regeringens agent i Ryssland under det
följande årets fälttåg, talar om ett stort antal exemplar,
som påträffats bland hertigens af Basano, den franska
utrikesministerns, resgods.») I detta arbete framställes
testamentet ännu blott som en resumé af hemliga anteckningar,
som funnos i de ryska monarkernas privata arkiv. Arbetet
glömdes ganska snart, och ända till år 1836 förekommer
intet omnämnande i den europeiska litteraturen af den
profetiska skriften. Grenom att jämföra Villemains
Souvenirs contemporains, grefve Molliens memoarer, Budskapet till
senaten och Mémorial de Sainte-HéUne kommer Berkholz
till den slutsatsen, att författaren till resuméen, hvilken
Gaillardet något ändrat och omskapat till ett testamente,
icke är någon annan än Napoleon I2). Jag har endast
att tillägga ett par ord. Under polemiken om textens
äkthet har man förnekat befintligheten af en afskrift af denna
i franska utrikesministeriets arkiv, vare sig den lämnats
af d’Eon själf eller icke. Detta är oriktigt. En sådan
finnes därstädes, men på en plats och i ett skick, som
utesluta hvarje möjlighet till misstag rörande dess ursprung
och tiden för dess nedskrifvande. Den är samtida med
andra kejsardömet och Krimkriget.
t) Private Diary, London 1861, del 1, sid. 258.
2) Napoléon I:er auteur du Testament de Pierre le Grand
Brflssel 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
