Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DeSs rysning håra 2r at mina läppar fästa;
Men denna grymma nöd, Och hesa landets bästa,
Och Domalds egit väl, och Himlens egen röst.
De tala mera högt i mitt förfagda bröst.
Jag sett de grymma qval, Som folkets hjertan villa;
Gå då at Gudars håmd och menigheten Stilla,
En enda ynglings blod ej mera fåfängt Spar.
DOMALD.
Men, Sr jag icke ock den underlåtens far?
INGJERD.
Du hela folkets !r: ack! vårdesdig beveka,
At ej ur dödens famn deSs enda räddning neka:
De hopar utaf lik, fom vi kring thronen Se
För din bestörta Syn, Såg, Sro icke de
Nog talande bevis, at Himlen bör förSonas,
Och ej en endas blod för hela landet skonas?
DOMALD.
Hvad blindt, hvad fåfängt hopp, et dåradt hjerta styr!
Tror du för nya brott at Himlens vrede flyr?
Ack! då vårt klena stoft af honom lifvadt blifvit,
Har han SI gruflig lag vår Svaghet föreskrifvit,.
At genom bödlars hand fin åra offer ge?
Nej, vi dels helga bud i våra hjertan fe,
Der hvarje ögnablick dess mildhet höres ropa:
Hjelp din förtryckta bror, Som plågor öfverhops,
Den uslas tårar Spar, låt dygden skyddad bli:
Gån icke, galna folk, at i ert raSeri,
På fridens altare hvarandra SönderSlita.
INGyERD.
Hör opp, at ömkanslöst min svaghet förevita.
Du tror en mild FörSyn! — ack hvilka mildhets prof!
Ditt land i trcnne år den grymma hungreos rof,
Ea
Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
