Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag känner, det år tid ar lugn och stillher njuta; —
Vålan! må detta Svärd min letnad genast sluta.
Farväl mitt fosterland, blif Sålt! — Hvad ömklig röst,
I. dödens ögnablick förskräcker ån mitr bröst!
Ack Ingjerd! ack min Son! jag er til offer lämnar,
Och folket i ert blod sig pl min stolthet hämnar.
Och Ifvar, vid min död, för mänskligheten kall,
Uppl mitt Spridda stoft FörSynen lofva skall.
Ack! at mitt olycksmått til Sista höjden råga,
Ånnu jag lefva skall, fast lifvet år en plåga;
Men borgen öpnas ren, jag folket nalkas (er.
SJETE SCENE.
DOMALD. Folket.
En af Folket.
I hela folkets namn för dig jag faller ner,
At tacka för din nåd; och at i vördnad tyda,
Hur en få mild monark vi med förkjufntng lyda;
Vi känna ditt beslut; du landets fader år.
DOMALD.
Olyckcliga folk! du mig din vördnad bår.
Och Samma ögnablick du sliter ut mitt hjerta.
Stig opp, jag krossad är, jag delar all din Smärta:
Men, i Så allmän nöd, hvad Söker denna tropp,
Som sina Spridda hår med blommor fästat opp ,
Och denna hvita drågt och dessa kraniar båra?
En af de hvitklddde.
Vi med en nitisk bön af Himlens nåd begära,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
