Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Närke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tisk riktning. På sätt och vis ’blev detta Närkes hittills sista, mera
markanta insats i svensk rikspolitik.
Frammarschen mot den moderna industristad, som är Örebro
av i dag, tar sin början med 1800-talet. Den kan sägas ha
försiggått i trenne etapper, markerade av följande för stadens
utveckling synnerligen betydelsefulla tilldragelser: byggandet av det
nya Hjälmare slussverk på 1820-talet, anläggandet av
järnvägslinjerna Örebro-Köping och Örebro-Hallsberg i anknytning till
stambanan på 1850-talet och slutligen skoindustrins uppsving på
1890-talet. Den gamla stadens öde beseglades 1854; det Örebro,
som vid den förödande stadsbranden detta år lades i aska, var
den idylliska och småborgerliga köpstad, vars främsta
förutsättning, det som smådrift florerande, ännu icke industrialiserade
bergsbruket, just vid samma tid begynte luta mot sin nedgång.
Det nutida samhället har helt anpassat sig efter industrialismens
och de snabba kommunikationernas epok, tagit dess chanser och
i rask takt utvecklats till en miljö, där intrycken av vitalitet,
framåtanda och en icke i allo berömvärd traditionslöshet avgjort
dominera på bekostnad av den retrospektiva karaktären.
Och runt kring metropolen vid Svartån med sina 47,000
innevånare har ett nytt Närke vuxit fram eller befinner sig i
vardande. Under loppet av 1800-talet tillförde kanaler,
ångbåtslinjer och järnvägar ådernätet nytt blod; 1900-talets motorism
och vägbyggande har i ett alltmera forcerat tempo fört denna
utveckling vidare. Elektrifieringen betydde storindustrins
tändande gnista. Ur Kumlabygdens handskomakeri växte skoindustrin,
som Ludvig Nordström med allt skäl kallat "Närkes ära", fram
till att numera representera en årsproduktion till ett sammanlagt
värde av över 40,000,000 kronor eller närmare hälften av hela
landets produktion.
B. W—n.
— 16 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
