- Project Runeberg -  En målares resa /
34

(1922) [MARC] Author: Georg Pauli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atmosfär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

säljare, åsnor, tiggare, maltesiska getherdar med sina
hjordar, scheriffer i laxfärgade mantlar, vördnadsvärda
schejker i elfenbensgula draperier, zuaver, turcos, berber

från Algeriet med höga turbaner, turkar, judar––––—

hur länge jag räknar upp står alltid mera kvar. Och
utefter väggarna all mångfald av mattor, tyger,
läder-varor, juveler, parfymer, åter mattor — o. s. v. Alla dessa
färger doppade i dagrars och skuggors guld- eller
silverbad. Jag vill skynda, jag vill se allt, vill springa i
denna labyrint, som upptager nästan hela Medina, men
jag fastnar, jag fjättras vid varje steg, häpen, berusad.

Ser man in i butikerna drunknar blicken i ett
virr-varr av olikfärgade stoffer, glänsande metaller,
underbara kuriosa, jag tänker både på Rembrandt och
Dela-croix, den enes bottenlösa clairobscyr, den andres aldrig
mättade passion för sällsynt dyrbara kulörer. Jag ser
in i en av dessa butiksöppningar, kantade med girlander
av saffransgula tofflor och runda tingestar som
granatäpplen, jag borrar blicken djupast in, där en osäker
dager silar ner från Gud vet vilket hål eller vilken glugg.
Jag tycker mig höra färgernas sorl i en orkester,
dämpat som i Rhenguldets första takter, så dyker där fram
ur vågen än här än där en aning av form i färgmassans
degel, det klarnar som när slöjorna en efter en dragas
undan, varje slöja i sin färg, mauve och purpur, lilas,
ambra. — En människa, en mörkare valör, gör en silhuett
— närmar sig — kommer fram till dörren — i halvskugga
över bål och turban, och mitt på hans mage fastna golvets
reflexer i silverbroderiernas filigransornament på det
varmt smaragdgröna sidenbältet. — Köpmannen säger
ingenting, han bara står där, nära inom räckhåll och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:54:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/pgresa/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free