- Project Runeberg -  En målares resa /
35

(1922) [MARC] Author: Georg Pauli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atmosfär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ändå fjärran, ogripbar i ljusets nyckfulla lek. Ett
målarögas äventyr, en palettens saga ur tusen och en natt!

»Mynheer!» — jag vänder 111ig till mästaren vid min
sida, honom, vars vagga en gång stått i holländsk kvarn,

»jag vördar er, men säg mig dock––––.» — Han svarar

ej men hans outgrundliga blick söker sig in i ännu
outgrundligare djup av purpurlasyrer och indiskt gult.
— Men vad han förefaller brun och snusig, är min dolda
tanke; är det tidens patina? — Stackare han gjorde ju
konkurs på gamla dar! — — Vid min andra sida står
nittonde seklets portalfigur, rak och högdragen. — »Mon
chér Maitre» förklara mig detta under! Intet svar, men
jag ser hans läppar vibrera, han läser över, han
anno-terar i minnet alla de okända smycken, varmed han vid
hemkomsten skall fylla sidor i sin dagbok över palettens
outtömliga rikedomar. — — —

En aldrig sinande ström av växlande former drar
förbi i Soukh-el-Leffa genom vars bristfälliga fak en
stråle här, en annan där rinner nerför kolonnernas små
stammar, blir till pölar av guld som skvätter stänk av
den ädla metallen i mantlars veck, i slöjornas fladdrande
muslin. !

Och formerna äga volym och alla nakna kroppsdelar
förefalla skulpterade. Jag får sådan lust att knacka på
de bruna ansiktena med blå glansdagrar för att förvissa
mig om huruvida de äro av brons eller samma mjuka
deg som europeiska blekansikten. Jag måste bekämpa
min lust, jag känner ju ej vad man tål här i landet, går
därför vidare, undrar, beundrar, blir nästan virrig, mina
hjärnvindlingar kännas broderade med silverslingor och
hjärnbarken laserad med purpur och smaragd. Hemma-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:54:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/pgresa/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free