Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atmosfär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stadsmuren kanariegula. Som arkitekter äro
verklighetsmänniskor och ej fantaster som andra artister visste
jag nu hur Kairouan såg ut. För att måla annat än
Tunis’ vitrappade murar bilade jag dit i sällskap med
vänner, glad att få använda min akvarellåda i hela dess
skala.
Fem timmars susande bilfärd — spännande väntan att
i Saharas vidder få skåda det efterlängtade målet — en
liten höjning i terrängen döljer bakgrunden, men
minuten senare se vi Kairouan, dess kasba, dess långa
stadsmur, kupoler, minareter — allt vitt, vitt, ingenting annat
än vitt!
Vi göra vår infärd. Ett stort torg utanför stadsporten
med hundratals beduiner och ännu flera får, ett myller
av allt grått och dammigt och mjöligt. Vitt och grått!
Adjö min regnbåge, mitt spektrum, min akvarellådas
möjligheter —. Arkitekternas studier efter naturen och
verkligheten voro — ack jag dåre som hade föreställt
mig annat — fria fantasier inne på hotellrummet, eller
skämt med en gammal farbror. — När vägarna åter bära
samman, tar jag reda på vilketdera, —
När solen närmar sig bergskonturerna i väster, brukar
jag styra mina steg till de kullar utanför stadsmuren
därifrån man ser ut över öknen i dess oändliga vidd.
Aftonen skrider och herdarna ha samlat sina
kamelhjordar och får och driva dem in mot staden för att
vila i dess fonduks. De bruka stanna en stund nedanför
en liten höjd med vars bruna massa kamelernas färg
flyter samman; över dem svälla kupolerna på »Tre sablars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
