Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Episoder — konst och annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högsta, undergivenhet eller brinnande längtan efter ett
renare liv. — Något ditåt.
Och den moderna konståskådningen ser gärna i den
primitivare konsten hos en Qiotto, en Cimabue eller i
den sienesiska skolan typiska prov på vad som bör menas
med religiös konst, enkel, flärdlös, medan vi tycka att
senrenässans och barock o. s. v. icke motsvara våra
begrepp i detta hänseende. Men voro verkligen alla dessa
målare troende som föregå 1500-talet, och alla som komma
senare otrogna syndare? Det vore bra hårt att så döma.
Och för min del antar jag att den troende församlingen
i högrenässans och kanske än mer under barockens
epok böjde knä för dessa konstperioders altarmålningar
med samma hängivenhet som Giottos samtida framför
hans. Och det tycke av världslighet, av jordisk
sinnlighet som slår oss till mötes i barocken existerar kanske
inför våra nutida begrepp om ett sant religiöst
konstverk, men var dolt för den tidens.
För resten får man göra stor åtskillnad mellan
uppfattningen hos de konstbildade och de som icke äro det.
För de senare spelar ämnet tillräckligt stor roll att
sätta dem i stämning och jag antar att mina landsmän
i småländska socknar ofta gripits av andakt framför
altartavlor som utgått från min akademikamrat, Ludvig
Frids, renommerade fabrik. — Religiös konst är för vissa
betraktare en bestämd stilfråga, för andra kunna alla
stilar vara religiösa.
Det finns målare som målat religiösa tavlor fastän
motiven varit profana. Jean-Frangois Millets bondtavlor
höra ofta dit och en sådan duk som »le pauvre pécheur»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
