- Project Runeberg -  En målares resa /
141

(1922) [MARC] Author: Georg Pauli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Episoder — konst och annat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



I

En svensk målare, J. Sten, vistas på platsen sen någon
vecka. Jag frågade honom vad han tyckte och han var
genast färdig med förklaringen att folklivet inte är på
långt när så färgrikt som väntat, och i denna hans
mening kan jag mycket väl instämma.

Man föreställer sig gärna, innan man varit på Sicilien,
att livet, sederna, dräkterna hade något av den storslagna
naturens färg och man oftare finge uppleva scener här
än annorstädes, om vilka man hade ordet teater på
läpparna. Så är alls inte förhållandet. Det enda som
frapperar genom ovanligare brokighet är dessa bondkärror
(i trakterna kring Palermo), som en operadirektör med
självaktning måste anskaffa för att åtminstone kunna
bjuda på något som är äkta rekvisita i Cavalleria
Ru-sticana. Eljest är det inte mycket att anteckna som skiljer
sig från europeiskt folkliv i genomsnitt. Jag har
visserligen sett några kyrkfester — julnatten och tjugondagen,
men de voro mindre egendomliga än neapolitanska och
spanska dylika och deras stämningsverkan låg mest i
den imponerande landskapliga omramningen
(eldsprutande berg o. s. v.).

Man tror att man på Sicilien skall få tillfälle att se de
berömda stråtrövarna bara man kommer utanför
stadsportarna; men jag har flerfaldiga gånger gjort
exkursioner i omgivningarna, bestigit höga utsiktspunkter och
trängt in i dalgångar som en Salvator Rosas pensel skulle
fröjdats åt — jag har icke sett skymten av banditer, och
detta fastän jag aldrig försummat beväpna mig med min
förträffliga Zeiss. — Mot främlingar tyckas inbyggarna
vilja visa sina bästa sidor och sällan har jag känt mig
så trygg på ensliga vägar, när jag mött dubiösa figurer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:54:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/pgresa/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free