- Project Runeberg -  En målares resa /
161

(1922) [MARC] Author: Georg Pauli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilfärd i öknen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sina medresande betraktad med lättförklarlig och illa dold
motvilja.

Härmed är första akten, exposén, avslutad — en mil
eller mer rusa vi fram genom tystnad och
landskapsbetrak-telser. Då och då vevar jag ett slättland med torftig
vegetation. Tunisbuktens vackra blåa band gör sig emellertid
föga i svart och vitt, Atlasbergens färgtoner, emaljerade,
nära och fjärran samtidigt, likaså — men det får bilda
en »repos», som man säger då man komponerar en tavla.

Det närmar sig frukostdags och jag ber chauffören
stanna, så snart vi uppnå en plats med skugga och litet
grönt. Fem minuter senare bromsar han bilen; han har
upptäckt några aloebuskar, blåa och dammiga, kastande
ett spinkigt ornament av skugga över vägen; hans
pretentioner äro icke våra: »Kör vidare, jag skall ge tecken
när vi skola stanna!» Vid horisonten ser jag en mörkare
klump höja sig, antagligen en skogsdunge som lämpar
sig, en förmodan som besannas. Bilen stannar, vi stiga
ur och ha snart packat upp vår frukost i gröngräset.

Just som vi gripa oss an med provianten komma ett
par figurer emot oss. De bära en bänk. Den ene är ägaren
själv, den andre hans tjänare, en välvilligt grinande neger.
Ägaren är en grann företeelse, en kolonist, fransman men
med ett yttre som alldeles förvillande likt påminner
om dessa amerikanska dramernas romanhjältar, oftast
ingenjörer, vilka utkämpa strider med indianer och annat
pack för att rädda bolagsdirektören och i belöning få
dottern till maka. Kraftigare byggd än fransmän i
allmänhet, ägde han dock deras elegans och lätta rörelser. Till
och med vi herrar blevo betagna, jag skulle inte haft
något emot att för momangen förvandlats till ungmö,
11. — Pauli, En målares resa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:54:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/pgresa/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free