- Project Runeberg -  En målares resa /
163

(1922) [MARC] Author: Georg Pauli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilfärd i öknen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en riklig blomsterskrud — det är själva bladverket,
som består den underbara koloriten, ytterligare förhöjd
genom murytornas strålande vita. Farten saktas något för
att vi må betrakta sevärdheterna, men vid utträdet ur
den lilla byn går det åter för fulla muggar. Milslånga
vägsträckor ligga framför oss. Jag tar klockan för att se
minuterna vi använda att nå horisonten, men hinner
inte stoppa uret i fickan förrän nya horisonter, nya
vägsträckor dyka upp. Afrika är stort och vår jord är större
än jag trodde. Chausséerna, släta och jämna som golv, låta
oss ej känna den minsta skakning, fastän farten är
svindlande; vi tyckas stå stilla medan jorden rullar förbi.
Vi ha ju fått lära oss att det är jorden som icke står
stilla. Personligen och med egna ögon hade jag aldrig
förr än nu bevittnat hur ofantligt rätt Copernicus hade
då han sade sitt sedermera så berömda: »E pur si
muove!»

Pang! Ena bilringen sprack.

Vi stiga ur och chauffören skall ersätta med en ny
ring; då ser jag en prick, som blir till en annan bil,
— alldeles säkert: vi äro förföljda! En halv minut och
den stannar. Det gäller att noga övervaka de misstänkta
individer, som erbjuda sin hjälp allt under det de snegla på
damerna och äro tveksamma vilken av dem det gäller att
enlevera. Min kamera arbetar, en halv kilometer film innan
scenen ändras. Våra maskerade hjälpare växla ord med
maltesaren på något obegripligt språk, bestiga sin egen
bil — och försvinna. Mystiskt! Ännu en minut och vi
susa också i väg; vi äro nu de förföljande.

Mil lägger sig bakom oss efter mil, jag får en
sensation av att snart måste vägen börja slutta nedåt, ty jor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:54:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/pgresa/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free