Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det är endast sådana saker som kunna bevisas vilka
äro möjliga att lära åt och av andra. Det är om jag så
får säga det substantiella, det närande, resten är kryddor.
Ni kanske har hört att såsen är fisken, och vill även
lära er såsen. Denna är dock i det väsentliga en
smaksak, och !där får det personliga stå för blandningen.
Det icke minst lärorika av gammal konsthistoria är
att få veta, huru de stora mästarna blivit uppfostrade,
och hur skolsystemet var ordnat. Fadern tog sin pilt
i hand, gick till maestron, diskuterade villkor och
prestanda och underskrev kontrakt.
Akademier eller skolor funnos ej under konstens så
kallade storhetstid, ännu mindre »Academies libres»,
»fria» skolor — där eleven härskar snarare än lyder.
»Frihet» hette disciplin; eleven måste i allt rätta sig
efter patron. Om Rafael inte,, medan han var lärling!
hos Perugino, ville teckna draperivecken med sin mästares
karakteristiska små knyckar blev han tillrättavisad. —
Det »personliga» fick anstå till efter lärotiden. Mådde
konsten, ursprungligheten, friskheten illa därav? Det
ser icke såf ut. Rafael blev så pass »personlig» att
man kallar det ideellt sköna ofta nog »rafaeliskt».
Villkoren voro för eleven att han skulle uträtta alla
ateljégöromål, färgernas rivande, penslarnas tvättande,
springa ärenden — så småningom blev han gesäll, fick
kopiera mästarens teckningar och tavlor, undermåla en
och annan duk och slutligen utföra ett eller annat
parti på lärarens verk. Han erhåller kontant betalning
eller in natura, kost och något klädesplagg. Villkoren voro
alltså i början mycket anspråkslösa, men ökade med åren
då han får anställning i mästarens verkstad. Man gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
