Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Platsen är livlig, men inte bråkig. Jag tänker på
vilken skillnad det är mellan denna Place de Medici
och platsen framför Café Versailles vid gare de
Mont-parnasse, och där svenskarna hade sitt stamlokus i många
år. Versailles efterträdde Ermitage i Montmartre.
Framför järnvägsstationen är anblicken idel prosa; här framför
grindarna till Jardin de Luxembourg tas livet mera
lekfullt. Man ser ju så mycken ungdom och småttingar.
Och så Quartier latins studenter som ha sitt pass
förbi. — — —
Efter kaffet blir frågan: skall jag slå en lov i Louvren.
Jag erinrar mig att min reskamrat kvittrat något ditåt
innan vi skildes i morse, hon för att hinna till
»Prin-temps». — Kanske hon menade Magasin du Louvre? —
Jag bestämmer mig för ett besök i
Luxembourg-museet. — Det är förunderligt att fransmännen som ha
smak o*ch förmåga att åstadkomma monumentala
anläggningar understundom låta nöja sig med mycket
enkla miljöer — det är mitt intryck framför museet för
modern konst.
Man invänder att denna byggnad aldrig var ämnad
annat än att som ett provisorium hopa skatterna av
sista århundradets konst. Men även det tidigare museet,
inrymt i själva palatset, var ju också ett provisorium
— som varade i sjuttio år. Det nuvarande hotar bli
lika långvarigt — redan är mer än halva tiden förliden;
det öppnades första åren av 80-talet. — Mångfaldiga
gånger ha förslag framburits i deputeradekammaren att
bygga ett värdigt museum, alltid förgäves. När stat och
kyrka separerade och staten blev ägare av det ofantliga
komplexet, vilket bildar vinkel med S: t Sulpice och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
