Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Och så emedan han aldrig vann
erkännande. Det är ju ett kändt och erkändt
faktum, att stora genier och betydande andar aldrig
vinna erkännande hos sin samtid.»
»Men,» sade professorn helt menlöst. »Det
finnes ju också personer, hvilka verkligen intet
betyda. Emedan de, hvilka verkligen betyda
något, först sent kunna göra sig gällande, äro
ej alltid de, hvilka ej kunna göra sig gällande,
betydande personligheter. Det är endast det
vanliga felslutet hos medelmåttorna, hvilka dock
vilja komma sig till en maktställning. De
vända upp och ned på trosartikeln om
geniernas nöd, slå sig därpå för bröstet helt stolt.,
och ropa: ’Se hit, godt folk! Jag är också ett
sådant geni, emedan jag intet betyder!1
Lätttrogna finna de alltid.»
»Men han var det verkligen,» sade den
andre. »Och om jag också ej kan bevisa dig
det, så kan du ej heller bevisa att han ej hade
kunnat bli en berömdhet, om ej de yttre
förhållandena hindrat honom.»
»Prat! Den vanliga spekulationen på
allmänhetens bristande logik! Där kommer en
och vill bii geni, men blir det ej. Tvärt skall
hans yttre förhållanden, det vill säga ’det
otacksamma fosterlandet’ och de afundsjuka
storhets-kollegerna rå för det. I den felaktiges ögon
ha nämligen alla andra fel — utom han själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
