Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det var dumt af dig, min käre Hans, att
börja mörda och stjäla, därför att din diktning,
som charlataner! betraktad, ej var betydande
nog att skaffa dig ditt uppehälle. Och därför
blef du med ratta hängd.
»Och det var dumt af mig att låta dig lefva,
när du en gång var lagligen dud och köpt
som sådan. Därför skall du hängas en gång
till, ty du var skulden till min dumhet. Du
hade kunnat dö ordentligt första gången.
»Du är född att hängas, min gode man,
att låta ditt lif dubbelt, en gång för din egen
dumhet och eu gång för de andras. Ecce poeta!
Se där diktaren,» sade den lärde och gjorde
ett kraftigt knyck på repet.
I nästa nu dinglade den olycklige poeten
emellan himmel och jord och var ett objekt
endast för de asfaglar och lärda, för hvilka
lifvet har sin största betydelse först när det
lefvat ut.
Professorn surrade väl fast ändan al repet
i ena bordsbenet. Så satte han på sig sina
glasögon och började långsamt och med
eftertanke genomläsa sitt litterära rof. Ett ögonblick
hejdade han sig, sköt ut underläppen, tittade i
taket och funderade något. Tog därpå en penna
och präntade med stor oeh tydlig handskrift
rubriken:
»Med det falska och det årliga ögat.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
