Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men vi hafva ju inga lagar emot kvinnan.»
»Och behöfva heller inga, gud ske lof. Vi
lefva ju ej på fiendefot med det täcka könet
heller. Jag kunde minsann ha lust alt skaffa
mig en sådan där konstförståndig fru med goda
förbindelser. Svagare blir jag ej af att hon
representerar och bekvämare har jag det. Blott
jag själf vet att jag är den öfverlägsne, så må
hon gärna slåta inför världen med min styrkas
kännetecken och paradera med mina vapen.
Endast den dumme tror att de äro hennes. —
Och den äran! Hvad mig angår, så kunna
kvinnorna gärna taga hela äran af
konstfabrikationen. Den hör ju egentligen till
hushållsbestyren den med. De kunna ju sköta den
öfriga konsten med, så väl som kokkonsten.
De kunna ju måla, komponera, skrifva dåliga
romaner, tendensdramer och världsförbätlrande
psykologi efter det ena receptet, lika så väl,
som de koka dåligt efter det andra!»
»Ja,» skrattade kinesen försmädligt. »Men
recepten och idéerna få de dock af oss.
Kvinnan har ännu aldrig skapat något af värde,
hon arbetar alUid med uppsnappade idéer och
stjäl sitt stoff. Hon är visst otroligt skicklig
att tillreda det stulna, så att det ser ut som
hennes eget, och får därför ofta skenet för sig.
Men mannen är dock idéernas fader. Och är
mannen, som nu en svag stackare, så får hon
lof att skaffa sig älskare att låna idéer af. Är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
