Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS FAABORG.
Riddaren gick vredgad sin väg, genast när jag
afvisade honom,
siegbrit {förvånad).
Väntade han ej P1
HANS FAABORG,
Nej.
SIEGBRIT.
Såå?! — Ja, han är en styfnackad rackare! Men
en duktig karl i alla fall 1 (Skakar på hufvudet,
fundersamt.) Nej, — länet får han inte ändå. Det skall
jag göra klart för Hans Nåde, kungen. (Efter ett
ögonblick.) Men — vi kan ju ta och ge honom en orden
i stället, det blir billigare!––-Har du sagt riddar
Torben Oxe att jag vill tala med honom,
HANS FAABORG.
Ja. (Ser ut.) Och om jag ser rätt, så är det
han som kommer hitåt nu ifrån slottet. (Hätskt.) Han
ser nog så stolt ut, nu. Men han torde få böja sin
yfverborna na„cke förr än han tror. Har jag en gång
fått ögon, så har jag dem for att se med.
SIEGBRIT.
Och har du tunga, så har du den för att tiga
med hvad du sett, men varit dum nog att inte begripa.
(Hotande.) Har du redan hunnit skvallra om för Hans
Nåde, kungen, att du såg riddaren och Dyveke
tillsammans på hans rum i går?
HANS FAABORG.
Nej. Hans Nåde ville inte skänka mig gehör.
SIEGBRIT.
Du kan tacka din skapare för det. Hans Nåde
är ej att skämta med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
