Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DYVEKE (oroligt).
Stanna I Du döljer något för mig. Narr, du är
hitkommen för att spionera på mig, du vill förråda
mig för kungen.
NARREN.
Kungen kommer endast att blifva glad öfver att
få veta om eder afsikt att fly. Då kan han vara
lugn för att vår nådiga fru ej försöker göra om det.
DYVEKE.
Vår nådiga fru ?
NARREN.
Ja, hon var på god väg redan. Hon sade ifrån,
att om I blefve kvar här, så ville hon resa på
Ögonblicket. Men hans nåde har ett sätt att öfvertala, å,
han kan den konsten. Och nu sitter vår nådiga fru
inne på sin kammare och begråter sin djärfhet,
DYVEKE.
’ Arma drottning. Hon får ej vidare förödmjukas
för min skull. Och jag vill ej heller tåla vidare
förödmjukelser för hennes skull. Jag måste bort. Och
du skall hjälpa mig, narr, men ej förråda mig. (Fattar
hans arm.) Hör du det!
narren (undvikande).
Ja, om du bara inte hade den dar puckeln.
dyveke (släpper ovilligt hans arm).
Ah!
NARREN (ifrigt).
Man kommer att känna igen dig på den; — den
kan ingen förklädnad dölja. Du kan väl undgå dina
fienders dolkar, men aldrig deras onda tungor. Du
kan rädda dig undan deras gift, men ej undan deras
förtal. — Blif alltså kvar, dygdeädla Dyveke. Blif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
