Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kristian
(ser genomträngande på henne, skakar så på hufvudet).
Han har ej gjort det — säg hvad du vill om
honom, Siegbrit, men han är en riddersman och ingen
lönmördare.
SIEGBRIT.
Jag har med egna ögon sett min dotter dö efter
efter att ha ätit af de körsbär han sände henne.
KRISTIAN.
Jag vet det. Men beviset för att han förgiftat
dem? —
SIEGBRIT.
Han har sändt henne dem — nådige Herre.
KRISTIAN.
Men själf kanske aldrig haft dem i hand en gång.
Beviset, Siegbrit — beviset?!
SIEGBRIT.
Han hade nog sina skäl —
KRISTIAN.
Hvad menar du?
SIEGBRIT.
Hämnas ville han på henne, för att hon afvisat
hans närgångenhet —
KRISTIAN.
Guds död — hvad säger du! Skulle han ha vågat.
SIEGBRIT.
Mer än I tror och vet, herre. Dyveke klagade
mer än en gång öfver att han besvärade henne, och
jag vet dem, som öfverraskat honom — inne i edra
egna rum till och med — och väl var det, ty så långt
var det redan gånget, att hon knappt kunde försvara
sig längre,
e. — Kristian II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
