Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Herdelif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slöt honom i sina armar, och tryckte sina läppar mot
den oskyldiges panna, ögon och mun -— —
— Men då skedde något förunderligt med den
gode pastorn.
Medan han kysste, glömde han alldeles af
synden, som fanns i verlden. Och hvad värre var, —
han kände ej engång af, att den vaknade till lifs inom
honom sjelf, och slog ut i ljusan låga.
Den gamle Adam, som han trodde sig hafva
begrafvit för alltid, stod plötsligt upp ifrån de döda i
all sin glans och spelade den gode herden ett fult spratt!
Och han kyste så varmt, att den unge gossen
började få en aning om hvad för en synd den gode
pastorn hade talat så ifrigt emot, och haft så svårt
att säga rent ut.
Förskräkt slet han sig lös och sprang sin väg.
Berättade om alltsamman för sina föräldrar, och
stoltserade öfver den besegrade faran inför sina kamrater.
— — — — — — — — — — — — — — —
Den sårade anständigheten gjorde sig mobil och
en storm af ovilja bröt ut öfver den gode pastorns
hufvud.
Det blef disciplinär undersökning till och med. —
Men längre kom det ej. Undersökningen gaf
intet resultat intet belastningsmaterial. Den hungrande
justitia fick svälta.
— En oskyldig kyss endast — en pojkes
opålitliga fantasifoster, — det var allt! Pastor Martin
gick ren som en ljusens engel ut ur undersökningen.
— Men, en så svår pröfning hade Herren aldrig
förr sändt honom! Han hade mycket stora afsigter
med sin tjenare! —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
