Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - „Crimen laese majestatis“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Lukten, — den der afskyvärda naftalukten
igen! Hvad i all verlden skulle den betyda?!
— „Jag dricker det!“
— „Hvarför då?“
Hon skrattade till.
— »Vet du inte det?"
— Nej det visste kan ej. — Huru länge hade
hon hållit på med det?
Hon svarade inte på den frågan heller.
Han visste nog att hon gerna drack — men
något så raffineradt som att dricka nafta —!? — Det
kunde han ej förstå.
Det var så mycket annat hos henne, som han ej
kunde förstå. Så många besynnerliga motsägelser.
Hade hon någonsin varit något för honom?! —
Hon hade sagdt sig vilja vara, — men ej kunnat! —
Utan han hade funnit någonting dödt, könlöst, — utan
värme nog att ens kunna återgälda en kyss.
Hon hade hycklat — ljugit — spelat komedi
med honom — sagdt sig hysa känslor som hon ej var
mäktig. Och med motvilja låtit hans ömhetsbetygelser
gå ut öfver sig — med betvingad afsky låtit hans
kyssar stelna till is på hennes läppar — kommit honom
att känna något liknande skamsen vämjelse i hennes
armar.
Han afskydde denna hänsynslösa, brutala onatur,
som älskade -—- men inga känslor hade, — som
slukade andras kärlek — men ingenting gaf i stället, —
som sade sig vilja, — som vågade allt — men ändå
ingenting kunde!
Och så det eviga drickandet — det ständiga
sluddret af inlärda — osammanhängande fraser, som skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
