- Project Runeberg -  Återsken /
163

(1932) [MARC] Author: Henry Parland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett overkligt, nästan ogripbart intryck hos mig, gäller
det därför att fånga dessa blixtljussituationer just när
de åter dykt upp hos mig och inte släppa dem, förrän
de blivit fästa på papperet och därigenom blivit
materialiserade och — banaliserade. Ty jag har alltid
en känsla av att begå helgerån, när jag börjar pejla i
mitt undermedvetna jag och därifrån draga fram
dessa underliga djupvattenfiskar, som vi vanligen kalla
för hallucinationer, drömmar o. s. v. Och när efter
långt och ibland hopplöst väntande ett sådant
vidunder nappat på kroken, just då måste hjärnan arbeta
precisare än någonsin för att taga en ögonblicksbild av
djuret, framkalla och fixera den. Ty såsom
djupvat-tenfiskarna, så snart de blivit dragna ur sitt element,
förvandla sig till formlösa, döda geléklumpar, emedan
det inre lufttrycket ovanom havsytan spränger dem,
så rinna även de där föreställningarna sönder, så snart
de kommit upp i dagsljuset.

Det är en tålamodsprövande sport att fånga fisk
på metspö. Och jag har ofta fått vänta i timtal,
stirrande på mitt medvetandes då och då av en skälvning
genomilade yta, utan att flötet gjort andra rörelser än
rent tillfälliga, vänt sig för vinden, eller gungat till
för en vågrörelse, som kommit obekant varifrån. Man
sitter där ooli ser skuggor och ilningar glida över
vattnet, ibland tycker man t. o. m. att flötet ryckter till, och
väntar andlöst på att se det dyka ner och försvinna.
Men det är vanligen endast en synvilla, eller har
någon obetydlig småtanke börjat gnaga på associationen,
som man kastat ut, och när man sedan drar upp reven,
är masken borta och krokens hårda glans har förjagat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:10:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/phsken/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free