Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några hallå efter henne, vilka aldrig hunno fram, ty
den där knackningen betydde att hon hängt opp sin
lur, oeh nu sträckte hon antagligen på sig i sin
pyjamas som en mjuk, behagsjuk katt, för att kasta sig ner
bland kuddarna på sin divan och gäspa ut efter det
föga angenäma samtalet.
Men jag var fortfarande för morgonsömnig,
yrvaken, för att kunna befria mig från mitt beslut att träffa
henne och klamrade mig därför fast vid hennes löfte
att eventuellt träffa mig senare och vågade inte ens
det ringaste tvivla på det. Det var dryga 4 timmar
till dess, oeh jag märkte att jag på något sätt måste slå
ihjäl dem för att kunna uthärda deras daskiga,
krypande gång. Mina kopparslagare gjorde sig mer
oeh mer påminta, och jag kom att tänka på att ett glas
sodavatten säkert skulle göra gott — och förresten, det
var ju ett slags tidsfördriv; att taga på sig
ytterkläderna, gå ned för trappan, ut genom portgången,
utmed trottoiren till andra tvärgatan oeh därifrån utmed
Esplanaden ända fram till kaféet. Där fanns
garanterade 40 minuter, jag behövde inte bry mig om, huru
jag skulle slå ihjäl dem oeh sedan — jag skulle kanske
finna på någonting. Jag blev till och med rädd att
tiden inte skulle räcka till för min promenad — ty den
tänjde sig i medvetandet ut till en ändlös, brokig väg.
Där, någonstans vid slutet av vandringen fanns
kaféet, där jag kunde dricka mitt sodavatten, och
sedan tiden när jag skulle träffa Amy. Och fastän den
låg ganska långt borta, var den ändå ’betydligt
närmare än jag erfor det just nu, medan jag i flygande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
