- Project Runeberg -  Återsken /
194

(1932) [MARC] Author: Henry Parland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så kort. Hemkommen kastade jag mig på sängen och
tillbragte största delen av dagen i en salig,
otvivelaktigt idiotisk stämning, ur vilken jag blott med möda
kunde söka mig fram till telefonen och verkligheten,
när klockan blivit så mycket att det var på tiden att
ringa till Amy och bestämma platsen där vi skulle
träffas. Det dröjde rätt länge förrän hon svarade och
det hon sade lät under de första ögonblicken så absurt,
att hon måste upprepa sina ord en gång till, för att
jag skulle förstå, att hon kände sig så pass dålig, att
hon inte kunde komma ut, men i stället bad mig
komma hem till henne, och hålla henne litet sällskap. —

— Jag är så rädd–––––-, här avbröts rösten, och

jag hörde på den sedvanliga knackningen att hon
hängt på luren, kanske för att förhöja effekten och
göra mig orolig över hennes tillstånd, kanske också
bara tanklöst, som hon ju ibland brukade göra, utan
att det minsta bry sig om intrycket, som orden
kunde framkalla.

I första ögonblicket kände jag mig endast förargad
över att biografbesöket, som nu med ens framstod för
mig som någonting absolut nödvändigt, på detta
lättvindiga och nonchalanta sätt blivit avskrivet från
programmet. Detta icke minst därigenom att idyllen
efteråt ovedersägligt ramlade ihop, d. v. s. blev
kompletterad med diverse reala detaljer, som bröto sig ur
stämningen och hotade att förvandla kvällen till en
allt annat än angenäm samvaro med en person som
antingen låtsades eller också faktiskt var sjuk. Jag
gick därför ytterst långsamt och ovilligt nedför
trappan, köpte i en blomsteraffär några blommor, varvid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:10:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/phsken/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free