Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera än vad som varit rådligt för Erik. Jag har
också ibland hört henne nämna hans namn, men den
sedvanliga idéassociationen torde ha uteblivit de
gångerna och jag måtte ha företett en ganska slät figur den
där kvällen, då jag första gången såg Erik hos Anita.
Vad henne själv beträffar, så tror jag att saken
enbart roade henne. Och den roar väl lienne allt
fortfarande. Hon tar det som en ny lek, detta
underjordiska krig mellan Erik och mig, som hon säkert utan
någon dålig avsikt mycket skickligt iscensatt. Anita
tycker om boxningsmatcher, amerikanska filmer och
sentimentala henne tillägnade dikter. Och situationen
är som klippt ur en amerikansk film. Den är vanlig,
sentimental och en smula rå, det vill säga precis i
Anitas smak. Kanske hon rentav känner sig som
regissör för hela härvan.
Vi har rört om sockret till slut, men ingen av oss
har den ringaste lust att dricka av kaffet, som vi med
så mycken omsorg tillrett. Eriks rosett tittan* ovänligt
på mig, medan han öppnar cigarettasken och räcker
den över åt mig.
— Hur är det mod din bil, Erik? frågar jag honom
bakom en tidning som jag ingalunda tänker läsa. —
Jag har inte sett en skymt av den på sista tiden. Har
den kanske blivit sjuk?
Intet svar. Fastän jag inte ser det, känner jag att
Erik mycket noga betraktar mig just nu. Jag hör
honom söka efter tändstickor.
—Här, säger jag och fångar hans blick, han hade
väl inte trott, att jag skulle se opp så hastigt. Ett
ögonblick läser jag i den samma fega, undertryckta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
