Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
antipati, som jag känner mot honom. En skugga böjer
sig över bordet.
— Telefon, herr Bender. Jag tror det är fröken
Holm.
Vaktmästarns bugning är korrekt, fastän med en
liten underton av förtrolighet. Jag stiger opp. Från
Eriks cigarett lossnar ett litet tätare rökmoln än
vanligt.
Anitas röst klingar alltid främmande i telefon. Jag
är aldrig säker på om det verkligen är hon, och hon
brukar ibland håna mig för det. Jag förstår därför
inte hur vaktmästaren kan känna igen henne på rösten,
och han gör det alltid. Jag nästan beundrar honom
för dot.
— God dag, Anita. Det var då roligt att du ringde
opp. Hur står det till?
Anitas röst blir en aning ljusare. Jag är övertygad
om att hon småler just nu. Hon småler för resten
mycket ofta och fullkomligt utan urskillning.
— Jag sitter här med Erik. Vi dricker kaffe för
att ha någonting att göra och emedan vi har ledsamt
efter dig.
— Så? Har ni verkligen ledsamt efter mig? Jag
tycker mig se Anitas vita oxygenoltänder blixtra till
djupt inne i telefonluren.
Plötsligt, med en litet egensinnig grimas, som dock
suddas ut av luren och inte når mig: — Ring på efter
en timme eller så. Jag har bråttom just nu och du
tycks inte kunna säga någonting förnuftigt heller.
Alltså efter en timme–––––-Hälsa Erik.
Rösten har blivit mjuk och avlägsen. Jag hör henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
