Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fersenska mordet, meddel. af C. C:son Bonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag skulle vilja ur mina tankar bortjaga denna vidriga
och onaturliga tafla, värdig en skara vildar och ej
ett folk, som allt hitintills gjort sig kändt för
att vara stillsamt, modigt och godsinnadt. Store
Gud huru kan Du i Din godhet tillåta, att en dylik
gräslighet får inträffa? Jag vill dock tiga, jag
suckar men knotar icke emot Försynens rådslag!
Man hade emellertid mycket väl kunnat frälsa Grefve
Fersen i det ögonblick då han gick in uti huset vid
Nygatan samt liktåget hunnit fram till slottet och
deltagarne deri lemnade processionen. Mr. de Surmain,
en fransk emigrant, som för närvarande är adjutant
hos Konungen, hade gått för att se efter, hvad det
var, som störde högtidligheten uti liktåget, hvaruti
han sjelf såsom bärare af ett hörn utaf bårtäcket
deltog och kom just fram i det ögonblick, då Herr
Silfversparre talade till folket, hvarvid han närmade
sig till honom och tillsade honom på franska »Låt
vapnen gripa in»; härpå svarade Herr Silfversparre
på svenska: »jag skall nog kunna finna på ett sätt
att lugna dem.» Detta efter omständigheterna så föga
lämpade svar, röjde för Herr de Surmain tydligt,
att Herr Silfversparre tappat hufvudet hvarför han,
som hade erfarenhet från den franska revolutionen,
beslöt sig för att uti största hast skynda till Haga
och underrätta Konungen, om hvad som försiggick samt
inhämta dennes befallningar. Han mötte då General
Adlercreutz, som från konseljen var på återväg till
Stockholm, för att der vara till hands och öfvervaka
ordningen och lugnet, hvars störande han ju hade
anledning befara. Mr. de Surmain upplyste honom i
största hast om hvad som tilldrog sig, och General
Adlercreutz fortsatte med största skyndsamhet sin
färd och kom just fram, i det ögonblick då Grefve
Fersen hade blifvit skild från Herr Silfversparre,
hvilken anhöll att generalen skulle använda allt det
inflytande, som han hade på folket ifrån den tid, då
han var generaladjutant, för att söka locka folkmassan
in på en annan gata. I stället för att vidtaga några
kraftåtgärder, höll General Adlercreutz ett tal till
folkmassan, och en stor mängd menniskor följde honom
verkligen ner åt Nygatan, men under tiden blef den
olycklige Grefve Fersen hopens offer. Emellertid hade
mr. de Surmain med skyndsamhet fortsatt sin väg ut
till Haga och begärde Konungens befallning att med
väpnad hand ingripa emot folkhopen för att om möjligt
vore rädda Grefve Fersen. Konungen lät honom sjelf
utskrifva denna order, som han derefter undertecknade
för att öfverbringas till Herr Silfversparre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
