Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fersenska mordet, meddel. af C. C:son Bonde (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medförde hälsning från Konungen att han ämnade
sig ut till Drottningen på förmiddagen, äfvenså
meddelade han att Grefvinnan Piper befann sig uti
säkerhet, fast man ej visste, hvart hon begifvit
sig. Grefvinnan hade på aftonen, iklädd en tjenarinnas
kläder, lemnat sin bostad och tagit sin tillflykt
till Skeppsholmen, men der voro alla så uppskrämda,
att man vägrade att släppa in henne hos Kommendanten,
oaktadt hon åtföljdes af sin systerson och den förut
af mig omnämnde fransmannen, Hertig de Pienne. Hennes
systerson, Baron Klinckowström, som var adjutant hos
Konungen, hade i denna sin egenskap tillfälle att,
utan att uppväcka misstankar, få tala såväl med
Konungen som statsråden om hvad som kunde göras för
att kunna rädda hans moster undan de blodtörstiges
händer. Han fick tillstånd att taga en slup, som
skulle föra henne till något af de landtställen som
ligga strax utanför Stockholms hamn, hvarifrån hon
sedermera lättare skulle kunna begifva sig utrikes,
vare sig till Ryssland eller Tyskland och sålunda
komma uti säkerhet. Midt i natten under ösande regn
for hon uti en öppen båt utåt hafvet med afsigt att
stiga i land på Djurgården, men man öfvertalade henne
att fortsätta färden längre bort, emedan man ansåg
att detta var för nära staden.[1]
Slutligen kommo de till Grefve Brahes egendom
Rydboholm, hvarest Grefvinnan hoppades hos sin
anförvandt finna en tillflykt, men olyckligtvis var
Grefve Brahe ej hemma och hans tjenstefolk vågade
icke längre än till påföljande dag låta henne få
stanna qvar derstädes, de fruktade nämligen för
landtbefolkningen, som redan hade hunnit blifva
upphetsad utaf folk som kommit från staden i afsigt
att der ute försöka gripa henne. Hon undkom dock
lyckligt deras efterspaningar och anlände till
Penningby, hvarest hon utaf Grefvinnan von Rosen
blef mottagen med en anhörigs hela vänskap. Hertig
de Pienne och Baron Klinckowström hade emellertid
lemnat henne vid Rydboholm och ämnade förskaffa
henne ett pass i och för afresa sjöledes till Lifland
eller Kurland. Efter samråd med sin broder ändrade
emellertid hennes systerson mening och bad Konungen
skicka henne till Vaxholm; ovisst är huruvida de, som
visserligen ej i grund och botten äro elaka menniskor
men dock misstänksamma till sin natur, verkligen hyste
för henne nedsättande misstankar, eller om de gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
