Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peter Cohorn. Ett nordiskt medeltidsminne i södra Frankrike, af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sällskap vidare till Rotenburg, der kejsar Fredrik
befann sig, och här mottog konungen den 14 Februari
1474 högtidligen i kurfurstens närvaro grefskapet
Holstein och Stormaren med Ditmarschen, såsom
kejserligt län, på samma gång grefskapet upphöjdes
till hertigdöme. Härvid är att märka, att han några
år förut löst till sig anspråken på Holstein af sin
broder grefve Gerdt och grefven af Schauenburg. Denna
lösen utgick i stora summor, och de skatter, som han
i anledning häraf pålade sina riken, minskade i hög
grad den popularitet, han eljest genom sitt personliga
uppträdande kunnat vinna.
Redan följande dag den 15 Februari lemnade
kon. Christian Rotenburg och tog vägen öfver
Augsburg till Innsbruck, der hertig Sigismund
anstälde till hans ära en tornering på torget. Hans
väg förde honom vidare till Botzen och Meran, men
för snöhinder återvände han till Botzen för att
följa hufvudvägen öfver Trient norr om Gardasjön
till Brescia, som då tillhörde Venetianarne och
här och hvar bevisades honom ärebetygelser. Men alla
föregående festligheter förbleknade mot det högtidliga
mottagande han rönte i Milano af dess hertig Galeazzo
Sforza. Då konungen nalkades staden, mötte honom
först en skara af 400 barn svängande små fanor med
konungens och hertigens vapen och under höjande af
lefverop, derefter nalkades hertigens bröder och
rådsherrar till häst och slutligen hertigen sjelf
med ett stort lysande följe. Vid Milanos stadsport
stod hela presterskapet och helsade honom med sång,
alla klockor i stadens kyrkor ringde och husen voro
prydda med gröna guirlander. Hertigen förärade honom
4,000 dukater och andra dyrbara gåfvor. Hvad som i
synnerhet föranledde hertigen till att visa sig så
förekommande var hoppet att genom kon. Christians
bemedling få sitt hertigdöme af kejsaren upphöjdt
till konungarike. Konung Christian å sin sida
hade i sigte att åt sin son utse en brud bland
Ludvigs af Savoyen döttrar och sålunda blifva
besvågrad med hertigen. Ingenderas afsigter vunno
sin fullbordan. Färden gick derefter utför Ticino
och Po till Bologna, der konungen bevistade en juris
doktorspromotion, då bland andra Herman Reinszberger,
konungens orator, mottog sin doktorshatt. Man hade vid
denna högtidlighet i kyrkan anordnat en upphöjd plats
för konungen, men blygsamt tog han säte på en af de
lägre bänkarne, der doktorerne sutto. Detta gjorde,
säges det, godt intryck på menigheten, som i början
fattat ringare tankar om honom för hans enkla drägt
och hans okunnighet i latin. Här liksom ock i Florens
och flerestädes mottogs han med långa välkomsttal
på latin och erbjöds att intåga under öfver honom
buren baldakin, men han afböjde ständigt denna heder
under förklaring, att det icke passade för en kung,
som drog till Rom för religionens skull. I Viterbo
gjorde hans följe stort uppseende. En krönikeskrifvare
har upptecknat, att konungen förde från sitt land
en talrik skara unge män, vackra, belefvade, ljusa,
väl beridna, alla svartklädda.
För att, till påsken, som inföll den 10 April,
hinna till Rom hade kon. Christian måst förkorta sina
uppehåll på resan. Påfven Sixtus IV hade sändt honom
en välkomstskrifvelse, deri han prisade konungens
religiösa sinne, som föranledt honom att lemna sina
verldsliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
