Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till vår medeltida personhistoria (forts.) af L. Fr. Läffler. 4. Johan Svarteprest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
heliga Birgittas biktfader Petrus Olavi och
Linköpingsbiskopen Nicolaus Hermanni (»S:us
Nicholaus») riktigt skiljer åt såsom två olika
personer »Johannes Prest (frater Watzstenensis)»
– om hvilken i den förra biografien säges, att han
var »miro modo sacre scripture affectus studio» –
och »Johannes Swartprest (canonicus lincopensis)»,
som i den senare biografien omtalas år 1402.
Om Johannes Swartprests namn sålunda måste utgå ur
vår litteraturhistoria såsom den store predikantens,
så torde det dock vara möjligt, att han kan förtjäna
en blygsam plats i vår medeltida litteraturhistoria
inom ett annat område än predikantens, nämligen såsom
diktare på romerska kyrkans tungomål, latinet.
Jag skall här i korthet angifva de skäl, som föranleda
mig till denna förmodan. Det skulle taga för mycket
af tidskriftens utrymme och dess läsares tålamod i
anspråk att utförligt ingå på frågan. Sådant må sparas
till den kritiska granskning af ett antal medeltida
latinska inskrifter på vers från Sveriges fastland,
som jag har under arbete såsom ett slags fortsättning
på en dylik under tryckning varande behandling af
inskrifter af detta slag från Gotland.
I Vårdnäs kyrka har enligt äldre uppgifter –
Messenius, Theatrum nobilitalis svec. p. 122,
Broocman, Beskrifning Öfwer .. Öster-Götland, II: 50 –
funnits på en tafla inristad en liten latinsk dikt om
åtta leoninska versrader handlande om slaget vid Åsle
1389 – då kung Albrekt tillfångatogs –, af hvilken
dikt fyra något varierande uppteckningar äro af mig
kända. Att en sådan dikt funnits upptecknad i Vårdnäs
kyrka beror uppenbarligen därpå, att i Vårdnäs socken
det stora godset Bro eller Brokind var beläget som,
förut två särskilda gånger innehafdt af Bo Jonsson,
på Jon Svartprests kyrkoherdetid ägdes till en del
af den förres änka fru Margareta Lambrictsdotter,
äfven kallad Greta Dume, och deras dotter Margareta
Bosdotter, enligt det testamente den förra, som herr
Benkt Nilssons [Lejonansiktes] hustru, gjorde den 4
sept. 1409, ett halft år före sin död (Silfverstolpe,
Sv. Dipl. II: 169). [Jämför dock Styffes uppgift,
Skand. 2 uppl. s. 189]. Man erinre sig nu, att det var
Bo Jonssons testamentarier, som inkallade drottning
Margareta mot konung Albrekt, och att bland dem
Linköpingsbiskopen Nils Hermansson var en. Trupper
från Östergötland hafva då sannolikt deltagit i
slaget och bland dem kanske äfven Bo Jonssons son Knut
Bosson, som 1389 var väpnare (Tibell, Riddare-Längd)
och 1399 var riddare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
