Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Bidrag till vår medeltida personhistoria (forts.) af L. Fr. Läffler. 4. Johan Svarteprest
- Bidrag till vår medeltida personhistoria (forts.) af L. Fr. Läffler. 5. Gammal kiärlek rostas intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Meklenburg lyckligen tillfångatagas tillika
med tre grefvar och många riddare – hur stort (de
tillfångatagna) väpnarnes tal var skulle knappt en
Homerus veta (att berätta). Åsle, platsen för striden,
är för svenskarne likt ett blomstrande vinträd »(=
lika angenämt som ..., på grund af segern där).
Som man finner af de sista orden bör dikten vara
författad på en tid, då man i Sverige hoppades det
bästa af unionen, således antagligen under Margaretas
regering, hvilket stämmer med antagandet, att Johannes
Svarteprest varit författaren.
*
5. Gammal Kiärleek rostas intet.
(Gammalt ordspråk.)
Den mäktige stormannen Bo Jonsson, hans son herr
Knut Bosson och dennes änka Ermegard Bülow hafva,
som bekant, i Vadstena klosterkyrka fått en gemensam
grafsten,[1] afsedd för en gemensam graf. Om de
verkligen fått en sådan gemensam graf, må lämnas
därhän. Grafstenen har nämligen blifvit flyttad,
okändt när, från sin ursprungliga plats (se här
längre fram).
Den mycket bekanta stenen bär kring sin halfva öfre
kant, sin hela vänstra kant och sin halfva undre kant
den i korsrimmade hexametrar affattade inskriften:
Hic Suecie tutus dapifer iacet incineratus
Bo Jonsson natus eius milesque Kanutus
d. v. s. på svenska: »Här ligger i ro Bo Jonsson,
Sveriges drots, förvandlad till stoft, och hans son,
riddaren Knut».
På stenens inre yta står öfver fru Ermegards
vapensköld följande i fyra korta, horisontalt ställda
rader inhuggna, likaledes versifierade hexameter
(som dock är affattad med manliga rim[2]):
Armegardis te sequitur tua nupta Kanute
d. v. s. »Ermegard, din brud, följer dig, o Knut!»
[1] Afbildningen är hämtad ur Hildebrand, SMt 3:459 och Sveriges Historia 2 uppl. 2: 305.
[2] Rimmen äro te och (Kanu)te. Dessa manliga
rim stå här, enligt regien i medeltidens latinska
metrik, på samma plats som de kvinnliga leoninska
rimmens sista stafvelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:11:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/pht/1905/0072.html
