Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms öfverståthållare (forts.) af N. von Dardel. 2O. Friherre Gustaf Mauritz Armfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydelselösa afbrott skulle fortfara under hela deras
återstående gemensamma lifstid och för Armfelt öppna
den mest lysande bana men äfven utöfva ett för alltid
bestämmande inflytande på hans kommande öden.
Att hans befordran nu skulle gå raskt torde vara
själfklart. 1782 kapten, blef han redan följande
år öfverstelöjnant i arméen, generaladjutant
af flygeln samt kammarherre hos konungen. Icke
nog härmed upphöjdes han äfven samma år till
öfverstekammarjunkare, då Gustaf III för att öka
glansen af sitt hof där införde sagda från Frankrike
lånade värdighet. Denna höga samhällsställning,
sä hastigt vunnen af en 26-årig yngling, som
ännu året förut befunnit sig i löjtnantsgraden,
måste helt naturligt väcka mycket uppseende liksom
också gifvetvis på många håll framkalla afund och
förtrytelse, hvilken sistnämnda känsla snart också
erhöll riklig näring genom det i ögonen fallande
själfsvåld och lättsinne samt det stötande öfvermod
den nye konungagunstlingen hejdlöst lade i dagen.
Trots den utomordentliga ynnest, hvarmed Armfelt
alltifrån denna tid sålunda af konung Gustaf
omfattades, förblef dock hans inflytande tills
vidare hufvudsakligen inskränkt till hofvet och
dess tidsfördrif. Det har ej utan skäl blifvit
sagdt, att detta hans inflytande på Gustaf III
under ifrågavarande period varit öfvervägande
ofördelaktigt, i det gunstlingen både af egen
böjelse och för att därmed befästa sin ställning
ytterligare eggat konungens redan förut nog stora
lystnad efter flärd och förströelser och sålunda
äfven medverkat att öka hans leda för statsbestyren
samt härigenom jämväl att nedsätta hans anseende i
landet. Att emellertid Armfelts begåfning sträckte
sig längre än till att vara en oöfverträfflig ledare
af hoffester och andra lustbarheter torde nog Gustaf
snart hafva upptäckt. Tidigt synes han ock i sina
ofta återkommande förtroliga samtal med denne begynt
afhandla ämnen af allvarligare natur, och det dröjde
ej länge, innan äfven politiska angelägenheter
blefvo föremål för deras tankeutbyten. Konungen
blef sålunda på detta område sin gunstlings lärare,
och efter hand blef det för honom också en vana
att äfven i hithörande frågor inhämta dennes
mening och råd. Armfelts klara förstånd och
lifliga fantasi, hans fyndighet och aldrig sinande
rikedom på idéer och utvägar och först och främst
den märkliga öfverensstämmelse i uppfattning, lynne
och sinnesriktning, som ägde rum emellan dessa båda
utpräglade representanter för upplysningstidehvarfvet
gjorde favoriten också synnerligen ägnad att jämväl
uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
