Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms öfverståthållare (forts.) af N. von Dardel. 2O. Friherre Gustaf Mauritz Armfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ifrågavarande hänseende blifva sin konungs
förtrogne. De framstående förtjänster Armfelt
inlagt om hofvets dramatiska nöjen föranledde under
tiden 1786 hans utnämning till förste direktör
vid kungl. teatern. Med stort nit och intresse
ägnade han sig nu under sin konungs öfverinseende
åt sagda verksamhet och vinnlade sig särskildt
i samarbete med denne om utbildningen af en
själfständig svensk skådespelarkonst. Ehuru han
stundom för att upprätthålla ordningen inom sin
trupp synes hafva förfarit med en viss militärisk
stränghet, torde han dock, tack vare sin personliga
älskvärdhet, förstått att i ej ringa mån vinna sina
underlydandes tillgifvenhet. Sistnämnda år vederfors
honom ock den äran att blifva den förste ledamot,
som genom val inkallades i den nyinstiftade svenska
akademien. Hänsyn lärer väl härvid mindre tagits till
den invaldes litterära förtjänster, hvilka inskränkte
sig till författandet af eller medarbetarskapet i
några dramatiska tillfällighetsstycken, än till hans
ofta ådagalagda vittra intressen och framför allt hans
personliga ställning hos akademiens höge beskyddare,
hvilken man härmed önskade visa en uppmärksamhet.
Politiken tog honom emellertid mer och mer
fast. Vid 1786 års riksdag betraktades han redan
som en af konungens mest betrodda rådgifvare, med
J. C. Toll och A. F. Munck täflande om det främsta
inflytandet. Då Gustaf III följande år begaf sig
till Danmark för att i den redan nu planlagda kampen
mot den ryske kolossen försäkra sig om detta rikes
bistånd eller åtminstone neutralitet, åtföljdes
han äfven af Armfelt, som var en af de få, hvilka
konungen helt invigt i sina djärfva planer. Enda
resultatet af resan blef emellertid, att Armfelt på
Gustafs enträgna begäran erhöll den eljest blott åt
furstar och de högsta statsfunktionärer förlänade
elefanterorden. Konungens afsikt härmed var att genom
denna hans favorit tilldelade ovanliga utmärkelse
dölja sitt eget nederlag, hvilket äfven i viss mån
torde lyckats. Armfelt hade likvisst personligen
gjort ett synnerligen godt intryck vid danska hofvet,
och fråga synes en tid varit om hans anställande
därstädes som ambassadör. Däraf blef dock intet. Samma
öde hade en annan konungens plan att upphöja den blott
30-årige gunstlingen till rikskansler. Det var ej som
statsman utan som krigare Armfelt skulle skörda sina
första lagrar.
På våren 1788 begaf sig sålunda Armfelt, som året förut
blifvit öfverste för Nylands regemente, öfver till Finland för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
