Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett par Gustavianska porträtt, af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På det manliga konterfejet gör sig den dunkla
tonen ännu mer gällande. Bilderna från konstnärens
sista skede lägga vanligen i dagen en tung, trist
färgstämning. Dräkten är en blå sjöofficersuniform med
stor utvikt krage och öfver denna en hvit, likaledes
utvikt halsduk. På bröstet svärdsorden. Dragen
äro manliga samt med något visst »laisser-aller»
och käckt i uttrycket. Hyn har den rödbrusighet,
som ofta utmärker Kraffts manliga konterfej från de
senare åren.
Båda dessa gamla porträtt äro alltså ej utan
sitt konsthistoriska intresse. Nu några ord om de
afbildade!
Adolf Hellman var född 1744 och gick tidigt till
sjöss på kofferdifartyg. Löjtnant i svenska flottan
vardt han 1766. Befordringar och uppdrag följde
sedan tämligen fort. Svärdsriddare blef han 1773 och
kapten 1778. Efter en del andra kommenderingar vardt
han 1788 sekond på linjeskeppet »Dygden» och deltog
som sådan i slaget vid Högland. Han har i ett bref
till sin hustru lämnat en skildring af bataljen,
såsom den tedde sig från hans synpunkt. Ur brefvet
förtjänar ett och annat att anföras. Naturligtvis
ha orden endast värde som ett ögonvittnes utan några
som helst militärvetenskapliga anspråk.[1]
»Den 14 juli klockan 3 om morgonen gingo vi till
segels härifrån[2] med fullt uppsåt att söka ryska
flottan, hvilken var liggande utanför Petersburg, men
färdig att samma dag som vi gå till segels. Vår flotta
bestod af 15 linjeskepp och 10 fregatter. Den 17 om
morgonen fingo vi den ryska eskadern i sikte. De såväl
som vi gjorde all möjlig flit att komma hvarandra inom
skotthåll. Vi kommo hvarandra mot middagen så nära,
att vi kunde räkna deras styrka, hvilken var
några och trettio och däribland trenne
tredäckare. – – – Klockan
4 börjades första salfvan från ryska eskadern;
inom två minuter voro båda flottorna i full aktion;
vår lott var att fem ryska linjeskepp lade sig på ena
sidan af oss, och med den häftigaste eld, som möjligt
kunde utöfvas, utstodo vi till kl. 10 om aftonen,
då de ryska måste ge vika, en beständig eld. – –
Med glädje sågo vi ett 64-kanonskepp
af dem, som sköto på oss, sjunka, och de öfriga fyra
retirerade. – –
Bataljen upphörde strax efter 10, då vi saknade »Prins
Gustaf», vid hvilken båda grefvarne Wachtmeister,
kapten Gyllenskepp, löjtnant Norman och två fänrikar
voro kommenderade. Vi sågo till slut sPrins Gustaf»
vara af de ryska tagen, vi däremot hade tagit ett
ryskt 70-kanonskepp med metallkanoner på undre laget,
så vi alltid vann på bytet. Gudi ärad slutade vi så
bataljen med segerkronan; hade ej mörkret fallit,
och kulor och krut börjat fattas, hade vi visst jagat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
