- Project Runeberg -  Personhistorisk tidskrift / Sjunde årgången 1905 /
144

(1899-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvänne samlare, af Alfred Lindberg. Karl Fredrik Werner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillgängliga för forskare så, som de ofta varit det
jämte honom själf under hans lifstid.

Huru denna hans allt mer lifliga önskan skulle kunna
förverkligas var nog mången gång målet för hans
allvarliga tankar. Men då Stockholms stadsfullmäktige
ändtligen beslutat upprättandet af ett stadsarkiv,
som skulle omfatta, förvara och hålla tillgängliga
ej blott otryckta utan också tryckta skrifter
rörande kommunens allehanda sociala förhållanden
under såväl de närvarande som de gångna tiderna,
beslöt Werner skänka sina stora och värdefulla
samlingar till Stockholms stad, hvilket skedde genom
donationsbrefvet af den 24 nov. 1900 på synnerligen
blygsamma villkor, bland hvilka de väsentliga bevisade
donators fortfarande kärlek och intill sin död
offervillighet för samlingarna samt därjämte allenast
omsorg för ett passande underhåll för den ålderstigna
sjukliga systern, som var af honom helt och hållet
beroende, ifall hon öfverlefde honom. De som förstodo
gåfvans betydelse och betygade gifvaren sin vördnad,
fingo det vackra svaret, att det ju ej var mer än
tillbörligt att staden finge hvad han samlat, då allt
hvad han ägt kommit till honom från staden.

Men man kan nog vara öfvertygad om, att de höge herrar
och vise fäder, som heta Stockholms stadsfullmäktige,
den gången ingen aning hade om värdet af den
storartade gåfva de mottogo!

Detta svåra påstående kan man våga fälla därför att
det är lätt att bevisa. Den tacksamhetsskrifvelse som
beslöts upptager i fullmäktiges tryckta handlingar
5 à 6 rader (sic!); och under de fem år som donator
efteråt lefde, hann icke ens nordstjärneorden till
hans bröst. När en grosshandlare af sitt öfverflöd
skänker 15 à 20,000 kronor till inköp af ett konstverk
till Nationalmuseum, eller när Sveriges rikaste man,
ägare af flera tiotal millioner, skänker en bit
mark af 15,000 kronors värde till Skansen, har detta
utmärkelsetecken lättare att leta sig fram. Men när
en framstående forskare, som varit vetenskapens yngre
väpnare och svenner till tjänst under årtionden,
till Sveriges hufvudstad skänker en unik samling af
ett utomordentligt värde utom det materiella, som
går till många gånger både 15 och 20 tusen kronor,
skänker så godt som allt hvad han äger, då förblir det
lysande tecknet fjärran — nescit occasum! Och ändå är
hvad donationens värde beträffar ej det viktigaste
sagdt. Hade jag så 100,000 kronor i hand, kunde jag
icke köpa en sådan samling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:11:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pht/1905/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free