Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Personhistorisk litteratur. 13:de årgången af släktsamlingsverket Svenska ättartal 1905 - Personhistorisk litteratur. Sveriges Ridderskaps och Adels kalender 1906
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möderne-härstamning från 1600-talets början. Detsamma
gäller (Elias-)-Fries-släkten, som här slutar med
den store professorns farföräldrar (forts. har
utg. f. ö. meddelat redan förut), släkterna Burén
(»Danielsläkten»), Cassel (»Korpaklef-släkten»)
m. fl. Ett än mera celebert släktskapsförhållande
har utg. sökt utreda i ätten Eld, där spörsmålet
rört frih. ätten Stjernelds mycket omdebatterade
härstamning. Som bekant har en gammal tradition sökt
göra troligt, att denna ätt härflöte direkt från
Vasahuset genom Erik XIV:s son. Utg. framdrager
nu fakta, som, göra detta åtminstone ännu mindre
sannolikt än förut. Säkert är, att Anreps ståtlige
»Laurentius Karthetskij Eld» reduceras till
fogden Lars på Hendelö, och ehuru två funnits af
det namnet ungefär samtidigt (†† 1657 och 1660),
hette ingenderas fader Gustaf, men väl den enes Björn
och den andres Nils. Ehuru saken väl ej kan sägas
till full evidens bevisad, äro emellertid de bidrag,
som lämnats till frågans bedömande, otvifvelaktigt
värdefulla.
Det är för öfrigt med den utgifna delen en särskild
sak, som förtjänar beaktande. De resultat, som här
vunnits, hade varit så godt som omöjliga att ernå om
icke dessförinnan det glädjande faktum egt rum, att
kyrkoarkiven nu börjat insamlas i landsarkiven. Ur
denna synpunkt sedt blir arbetet en af de först
synliga frukterna af en verksamhet, i hvilken utg. ej
blott varit en banbrytare, men till hvilken man väl
kan säga, att han på sitt sätt kan räknas som första
upphofvet. På samma gång han således med skäl kan
lyckönskas till att hafva fått framlägga sitt sist
utkomna arbete, må en förhoppning om dess snara
fortsättande ej anses vara opåkallad eller dess
förverkligande utesluten.
Aqut.
Sveriges Ridderskaps och Adels kalender 1906. Utgifven
af Adam Lewenhaupt. Tjugonionde årgången. Stockholm 1905.
De enda anmärkningsvärda nyheter, som förekomma
i denna andra årgång under nya regimen, äro
uppgifter för vederbörande personer om ledamotskap i
landsting, i styrelser för de enskilda järnvägarne
och de viktigare bankerna, ordförandeskap hos
stadsfullmäktige och städernas drätselkammare samt i
styrelserna för större aktiebolag och industriella
anläggningar. Gifvetvis ha dessa uppgifter sitt
stora intresse i våra dagar, som med allt skäl
karakteriserats som mångsyssleriets, och vid flera
af våra bemärkta män täfla tjänstelistorna i längd
med ordensförteckningarna. Då för åtskilliga personer
dylika befattningar kunna betraktas som hufvudsysslor,
är det ju fullt berättigadt att de anföras, skada
blott att systemet icke ännu kunnat fullständigt
genomföras.
Kalendern har för öfrigt sin sedan gammalt välkända
utstyrsel, den innehåller sju porträtt af bemärkta
medlemmar af ridderskapet och adeln — däribland två
af underhandlarne vid Karlstadskonventionen, — samt
tre bilder af adliga herresäten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
