Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Personhistorisk litteratur. Ur svenska Båt-släktens häfder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<b><i>Ur skånska Båt-släktens häfder.</b></i> Bidrag till
Skånes person- och odlingshistoria, samlade af
A. W. Lundberg. Lund 1905. 208 s.
Utgifvaren har förut framträdt såsom författare på det
genealogiska området, i denna tidskrift med en uppsats
om ätten von Hackewitz, och under de senaste åren
varit en flitig medarbetare i Ny svensk släktbok,
men dessa meddelanden äro obetydliga i jämförelse
med hans nu utgifna arbete.
Vid en blick på käll- och litteraturförteckningen i
början af boken häpnar man öfver den mängd särskildt
otryckta källor, som blifvit rådfrågade, och ett
närmare studium af arbetet bekräftar, att dessa
handskrifter begagnats med synnerlig stor noggrannhet
och framgång. Man torde utan öfverdrift kunna
påstå, att hittills i Sverige knappast utgifvits en
släktmonografi, på hvilken så mycket forskningsarbete
blifvit nedlagdt.
»Det försök till utredning af den gamla skånska
Båtsläktens ursprung och öden, som härmed bekantgöres,
har icke kunnat utföras, innan landsarkivet
i Lund kommit till stånd», säger författaren i
företalet. Däri har han utan tvifvel rätt, men han har
äfven visat hvilket gagn släktforskningen kan hafva
af landsarkiven, och hvilka högt ställda fordringar
man på denna grund numera kan äga rätt att ställa
på släktböcker. Tyvärr måste man dock tillstå, att
mycket, som under de senaste åren i den vägen utkommit
från trycket, ej kan tåla en strängare kritik.
Som ättens stamfader anses Magnus Baad, rådman
och fogde i Lund samt landsdomare i Skåne i
början af 1400-talet, men att definitivt fastslå
härstamningskedjan från honom har ej lyckats,
då källorna under 1400- och 1500-talen äro mindre
upplysande än för följande tider.
Hvad som mycket bidrager till att göra boken
intressant äro de kulturhistoriska notiser, hämtade
ur kyrkoböcker, domböcker och bouppteckningar,
som antingen beröra ättemedlemmarne själfva eller
deras samtid. Så meddelas ur Oxie församlings äldsta
kyrkobok om en Elsa Pärsdotter, som föddes 1596: »kom
5:te gången uthi ächtenskapsstånd med mannen salig
Hans Mårtensson och lefde tillsammans 42 åhr». Död
»uppå sitt ålders 96 åhr. Ett sådant exempel hafver
man icke ofta hördt» – något, hvari vår tid äfven
kan instämma.
Flera intressanta afbildningar af medeltida
Båt-sigiller, några grafstenar och kyrkor samt
porträtt af fru Cecilia Bååth-Holmberg och skalden
A. U. Bååth utgöra bokens illustrativa del.
Stamtaflor och anträd samt 12 nya Båt-släkter,
sådana som antingen ej äga någon släktskap alls
med Båt-släkten eller endast härstamma därifrån på
mödernet, bidraga jämte fullständigt personregister
att göra arbetet ännu mera värdefullt.
Säkert skulle vännerna af vår personhistoriska
litteratur vara att lyckönska, om de finge emottaga
flera så gedigna arbeten af författaren, som å
sin sida därigenom i än högre grad skulle göra sig
förtjänt af deras tacksamhet.
G. I.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
