- Project Runeberg -  Personhistorisk tidskrift / Sjunde årgången 1905 /
157

(1899-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Personhistorisk litteratur. De till Sverige inflyttade vallonernas religiösa förhållanden - Personhistorisk litteratur. Sveriges rikes krönika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

namn, liksom han också statistiskt och geografiskt,
hufvudsakligen med hjälp af kyrkoböcker, söker
bedöma vallonernas inflytande på den svenska
folkstocken. Någon totalsiffra för invandringen
fastslår han icke, men de strödda uppgifterna om
»fransosernas» förekomst i skilda delar af Uppland,
Östergötland, Västmanland och Värmland vid 1600-talets
midt äro till stor del nya.

I ett arbete sådant som detta ligger det nära till
hands att sammanblanda vallonerna och holländarne,
hvilka såsom kalvinister härstädes behandlades
efter samma lagar och troligen äfven i det allmänna
medvetandet ansågos såsom samhörande folk. Emellertid
har författaren i själfva framställningen sökt
afgränsa sitt område och väl beaktat den skillnad,
som förefanns mellan de vallonska smederna, som kommo
från ett industridistrikt för att åt arbetsmetoderna
gifva fullkommng, och de handelsidkande holländarne,
som hufvudsakligen slogo sig ned i städerna för att
därifrån föra våra varor ut på världsmarknaden. Louis
de Geer förenar märkligt nog både industriidkarens och
köpmannens egenskaper, född som han var i Liège och i
Amsterdam fostrad till affärsman. I den namnlängd, som
pastor Pehrsson i sin afhandling lämnar – omfattande
500 nya släktnamn till de 300 som Wiberg upptagit –,
förekomma otvifvelaktigt äfven namn af holländskt
eller flamländskt ursprung. Från den synpunkten blir
undersökningen äfven ett bidrag till historien om
den holländska inflyttningen, som ännu icke från
demografisk synpunkt är undersökt, åtminstone icke
mera än för en del af vårt land, Göteborg och trakten
däromkring.

*



Sveriges rikes krönika från Ansgars födelse i
det året 801 till det året 1906. Utgifven af Karl
Malmsten
. Stockholm 1905. 39 sid.

Doktor Malmstens krönika är i sitt slag en bok för
dagen. Ett af dess titelblad bär den högsvenska
prägeln med reminiscenser från storhetstiden och
Atlanticans dagar, dess hufvudsyfte är reformatoriskt,
och dess innehåll är lättfattligt och konkret, såsom
väl anstår en demokratisk tidsålder. Boken är i sin
helhet en kalendarisk namnlängd med noter hänvisande
för hvarje dag till märkliga händelser i vår historia.

Namnlängden är icke den i almanackan införda utan en
samling namn, som författaren anser lämpligare än de
nuvarande, bl. a. därför att mans- och kvinnonamnen
äro fördelade i bättre proportioner. Den tyder
på att intresset för almanacksreformer icke
upphörde samtidigt med att kälkborgerligheten
dräpte den traditionella karaktären hos vår lilla
folkbok. Reformifvern kommer kanske att fortsätta till
dess den »praktiska vetenskapligheten» framtvungit en
regelbunden namnstatistik, som får ligga till grund
för en årligen växlande namnlängd, eller krafvet på
»lika rättigheter» förmått vederbörande att insätta
ett tiotal namn på hvarje dag, så att ingen blir
utan namnsdag. Tilldess få väl de missbelåtna nöja
sig med att göra enhvar sin egen almanacka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:11:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pht/1905/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free