Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag såg dig. Och står ännu med munnen
vidöppen af förvåning öfver, att det verkligen är du.
Jag hade aldrig sett dig förr än första gången
jag var hos er. Och lade inte vidare märke till
dig förr än vid middagsbordet, då du satt midt
emot mig. Och inte heller då genast.
Men så skickade din mor ut dig efter något,
och när du då steg upp, så såg du hastigt öfver
till mig, och då såg jag ditt leende, och sedan
såg jag ingenting mer den dagen!
Jag var betagen, — bokstafligen bländad,
ditt leende såg jag öfverallt hvart jag än blickade,
och du själf var endast en obestämd kontur
omkring, — ett slags öfverflödigt tillbehör till det
(ursäkta mig uttrycket!) Och jag såg intet,
hörde intet, talade endast ord, ty mina tankar
arbetade endast med det leendet. Och så
småningom blef hela Magda lefvande omkring det,
och sedan dess är jag i ditt våld och har ej
kunnat tänka en tanke, som ej skulle gå till
dig. — Kände du ej af det i samma nu, att du
plötsligt hade en annan människas väl och ve i
din hand? Skrif om allt till mig. Vi fick ju
vara så få dagar tillsamman.
Men det var en härlig tid! Fast du må
tro att det kändes litet ängsligt när jag gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
