- Project Runeberg -  Ung-Hans' kärleksbref /
105

(1897) [MARC] Author: Adolf Paul
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som vore så farlig som lifvet själft. Och då
kan det ju vara bra att de ej läsa endast de
förskönande skildringarna. Det är falskt: att
människan skulle lära af sin egen erfarenhet!
Jag har undgått att erfara mycket bittert i min
da’r, just genom att jag ej försmått att lära af
andra. Det är ju bättre att lära sig se faran
och undvika den, än att löpa blindt i armarna
på den, — och inse sitt misstag först när det
är för sent!»

Säg henne det — ty hon anser mig visst
vara en stor fara för dig. Och det kan hon
gärna få göra. Bara du får läsa mina böcker
så vill jag gärna gälla både för Schylla och
Gharybdis.

For resten så sade inte min pappa precis
så, utan så har: »Din fördömda drummel, skall
dn sitta hela dagen lång och hänga näsan öfver
romanböcker, i stället för att göra någon nytta!
Ut med dig och hjälp trädgårdsmästaren rensa
i jordgubhslandet! Marsch!» Och så flög boken
in i hans bokskåp, och jag hufvudstupa ut i
jordgubbssängarna och »rensade», trots alla
trädgårdsmästarens protester emot en sådan hjälp.
Och farsgubben sade ingenting om de många
röda härfläckarna på händerna och i ansiktet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:12:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/phunghans/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free