- Project Runeberg -  Ung-Hans' kärleksbref /
120

(1897) [MARC] Author: Adolf Paul
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det ser så ut; — utan stilla och. lyckliga. Och
tiden kommer att gå förbi utan att vi ana det
ringaste. Och slutligen, när en viss ärkeängel
kommer och knackar på hos oss och säger: »Barn,
det är tid att ni flyga in i himmelenb så
svara vi: »Tid är det ej. Det finnes ingen tid
för oss, — tiden är för dem som långledas och
det gör inte vil Var så god och knacka på hos
någon annan, gamle tidsandel»

Och vi bry oss ej om, hvarken herr
ärkeängeln, eller hans kallelse, ej heller hans himmel.
Vi bokfinkar ha en himmel för oss.

Men när det går så långt, att vi börja få
en förkänning af långledan, och se den i
antågande med tby åtföljande tidräkning och salig
ändalykt och allt sådant där bim-bam, så göra
vi själfva rent hus i bokfinknästet, och, bägge
på en gång, flyga vi ut ur det raka vägen in i
solen och bli till eld och lågor. Ty af eld äro
vi komna och till eld skola vi åter varda.

Är du trött nu? Har jag fantiserat för
mycket »ins Blaue hinein» igen? Eller flyger
du med ännu ett stycke?

Sätt dig du på mina skuldror, nu genast,
jag har vingar för oss bägge och kraft att bära
dig, och du har skarpa ögon och kan hjälpa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:12:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/phunghans/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free