Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fruktade och fann en njutning i oskuldens okyska
tankar.
Det retade den bockbente Pan. Allt annat
lif hade han underkufvat nied sina frestelser och
låtit dess ångest och oro stelna till ett organiskt
helt af gamla vanor och lagbundna former. Men
förgäfves smög han omkring konstnären med sina
lockelser. Käckt och utan tvekan fördjupade
sig denne i urskogens ensamhet, tänkte endast
på att komma fram och brydde sig ej om livad
han en gång lämnat bakom sig. Och Pan smög
efter i lians fotspår.
Yid bredden af en stilla dal stannade han.
Den hade förut varit vulkan, men stelnat ocli lärt
sig reflektera solskenet, utan att råka i uppror.
Så plastisk var leran i dalen, att den villigt
formade sig under konstnärens hand och lydde
hans minsta intentioner. Här var honom godt
att vara, och här i urskogens bryn, vid randen
af den stilla dalen byggde han sig ett hus, —
ett tempel åt sitt arbete, — och där började
han forma sin Psyclie.
Men bakom dörren stod Pan, kikade in
genom en springa, njöt af att se den feminina
leran taga gestalt under mästarens kunniga
händer, och förälskade sig i Psyche, allt efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
