- Project Runeberg -  Ung-Hans' kärleksbref /
141

(1897) [MARC] Author: Adolf Paul
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Aldrig ger jag dig fri mera! Aldrig! —
Förskräckligt oädelt af mig, icke sant!

Säg genast på minuten, att jag är det
ädlaste och bästa och renaste, som finnes. Säg
det — äfven om jag vore den smutsigaste buse
i världen. Ty du älskar mig och jag dig, och
kärleken gör den smutsigaste ren och den mest
förkomne fullgod och klar som en lysande ädelsten!

Ångrar du allt ännu att du blef mor till
min lilla Psyclie i drömmen? Sårar det ännu
din jungfrulighet att jag blef så glad, och inte
kan tänka på annat än det, ocli på att du gaf
mig den lyckan?

Nej. Det kan du ej ångra. Och du har
aldrig gjort det. Det var ej du som skref det
brefvet, en annans röst talade ur det — — någon
har dikterat det och narrat dig att skrifva sä
till mig. Bekänn, så är det?I Gläd mig med
den bekännelsen, att du tänkte som jag. Och
tag en kyss till straff af din

Hans.

5E

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:12:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/phunghans/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free