- Project Runeberg -  Ung-Hans' kärleksbref /
153

(1897) [MARC] Author: Adolf Paul
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfver vårt gemensamma lif, jag beginge ej ett
svårare brott, än om jag nu tilläte en obehörig
att snylta af en tanke som är till for dig
ensam, Lika litet som vi två behöfva hafva någon
skamkänsla eller blygsamhet inför kvarandra,
lika nödvändig är den oss gentemot världen och
människorna.

— Hon ville väl skydda dig från att gå
for långt i intimitet med mig i förtid, skrifver
du! Din kära duenna borde ha läst så mycket
romaner, att hon vet, att den enda som kan
skydda dig emot mig, är du själf. Oeh att
hennes vaksamhet och goda råd äro till ingen
nytta där ridlag! Intet i världen skulle kunna
hindra oss från att redan nu tillhöra hvarandra
— om vi ej själfva ville vänta. En förälskad
är slugare än alla djur på marken, och finner
han ej på utvägar, så finna utvägarna på honom.

Jag ber dig, att helt enkelt tiga och gå
ifrån henne, om hon ännu skulle försöka att
tala med dig om vår kärlek. Allt hvad vår
gemensamma kärlek vidkommer måste förblifva
vår privatangelägenhet; den ståndpunkten måste
vi bibehålla. Svara alltså ej på en enda fråga
om vårt personliga umgänge — ej ens på den
likgiltigaste — fastän du ju med godt samvete

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:12:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/phunghans/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free