Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 2. Allt i alla Kristus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enfödde Son, så gaf han henne uti och med honom det ewiga
lifwet, och således allt hwad till lif och gudaktighet tjenar; "ty
behagligt hafwer warit för Fadren, att all fullhet skulle bo i
Sonen" - "och att han allting genom honom försona skulle"
m.m. Således kan ingen hjelp saknas der, hwarest man
hafwer Sonen. Derföre bär han ock de namnen, som skriften
tillägger honom. Märk, han kallas: Wår salighetshöfding. -
Herden och wåra själars biskop. - Herren, wår rättfärdighet.
- Wår förswarare när Fadren. - Immanuel (Gud med oss,
Gud för oss, Gud uti oss, Gud, som tagit sig wår sak an). -
Underlig, Råd, Gud, Hjelte, ewig Fader, Fridsfurste,
korteligen: Jesus, en Frälsare. Och till allt detta är Kristus
gifwen åt alla. "Der icke Grek och Jude är, barbarisk och slytisk,
tjenare och fri, utan allt i alla Kristus. Ty så älskade Gud
werlden, att han utgaf (åt werlden) sin ende Son, på det
att hwar och en, som tror på honom, skall icke förgås, utan
få ewinnerligt lif". Det kan icke finnas någon så olycklig,
så förderfwad, så djupt sjunken, så långt bortkommen, så
owärdig, att icke ändå enfödde Sonen är honom gifwen; den stora
gåfwan är gifwen åt hela det arma menniskoslägtet, hela
werlden, ty så älskade Gud werlden - den store, hulde Guden,
som hade skapat werlden och uti allt sörjer för henne, han
sörjde ock derför, att hwem som wille skulle slippa förgås
och skulle få ewinnerligt lif. "I ären för intet sålda," tänkte
han, "I skolen ock utan penningar lösta warda" (Es. 52:3).
Den, som då wet med sig, att han är en medlem af det dyra,
men fallna menniskoslägtet, att han är en del af werlden, wete
ock, att han åtminstone ändå har en stor skänk, som redan är
honom gifwen, nemligen Guds enfödde Son. Sedan
öfwerräkne han noga, om icke denna stora skänk uppwäger allt ondt,
kan allting försona, allting hjelpa och återställa, hwad till lif
och gudaktighet tjenar; så torde han äfwen blifwa en af dessa
"hwar och en som tror"; och då följer säkert det tredje, att han
skall icke förgås, utan få ewinnerligt lif. Men - "den der
icke tror Sonen", han bortkastar sjelf Guds nåd (Gal. 2: 21),
bortkastar den gåfwa, som war honom gifwen, och håller sig
owärdig till ewinnerligt lif.
5. Wi wilja här ihågkomma några uti särskilta nöder och
skrupler stadda själar, och se, om icke Kristus är allt i alla, om
han icke äfwen kan hjelpa dem alla. Den första, swåraste och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
