Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 6. Kristi rike ett förlåtelserike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6. Då Herren säger till oss: "I ären för intet sålda, I skolen
ock utan penningar lösta warda" (Es. 52: 3), samt att han
will gifwa oss allt för intet, så will det blott säga, att icke wi
skola behöfwa förtjena eller förwärfwa nåden; men eljest sker det
icke för intet, att synderna förlåtas oss. O nej, det sker icke för
intet; Gud har tagit en dyr lösepenning; det har kostat den käre
frälsaren ganska mycket, nemligen hans lif och blod; såsom han
sjelf säger: "Mig hafwer du arbete gjort uti dina synder och gjort
mig möda i dina missgerningar"; och åter: "Mitt blod warder
utgjutet till syndernas förlåtelse". Der är grunden för det
oändliga gudomliga förlåtandet.
7. Men för det andra, så är det ju ock det största bewiset,
att Gud har en brinnande åtrå och lust att förlåta synderna
(märk), då han sjelf gifwit ett så oändligen dyrt offer derför. O,
du förskräckliga otro! Du förblindade hjertats mörker, som gör,
att wi icke se sådana saker! - Wi kunna tro, att Gud så älskade
werlden, att han utgaf sin egen Son för henne; wi kunna tro,
att Guds Son af samma brinnande kärlek blifwer ett menniskobarn,
födes i en krubba, wandrar på jorden i ringhet och förakt
mer än trettio år, omsider lider, swettas blod, hudflänges,
korsfästes och dör, blott för att förwärfwa oss nåd - och allt detta
för werlden, för en grufligt syndfull och fiendtlig hop, för sina
fiender - men kunna icke tro, att, när wi ändtligen fått se wåra
synders swårhet och börja söka hans nåd, han då will förlåta oss
wåra synder, utan då arbeta och kämpa wi i bönen, för att
beweka honom - beweka honom att förlåta, som hafwer så bewisat
sig brinna af kärlek till oss, då wi ännu woro oförsonta
syndare, som intet skuldoffer hade, då wi woro owänner! O, du
förskräckliga otro och förblindade hjertats mörker, som icke tillåter
oss att se Herrens herrlighet! Wi borde dock lätt uträkna, att då
Gud gifwer oss sin egen Son till "skuldoffer" (Es. 53), hwilket ju
icke skedde för goda och fromma barn, utan för riktiga syndare,
för werlden; så måste han wisserligen ärna förlåta synder; så
måste han icke ärna se på wår förtjenst och handla med oss efter
wåra synder, utan så lär det wisserligen wara hans fulla allwar,
att wilja förlåta dem! - såsom Jesus sjelf säger: "Icke hafwer
Gud sändt sin Son i werlden, att han skall döma werlden" (ty
dömd war hon förut), "utan på det att werlden skall warda salig
genom honom" (Joh. 3: 17). Annat är, att den, som icke will
hafwa barmhertigheten, måste då få hafwa wreden; att den, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
