- Project Runeberg -  Pietisten / Sjette Årgången. 1847 (EFS nyutgåva 1877) /
107

(1847-1851) Author: Carl Olof Rosenius, George Scott, P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

belägenhet, nemligen alla menniskors, i ett opånyttfödt tillstånd. I
lifwet - hwilken olycklig belägenhet! Hennes förstånd förmörkadt,
hennes wilja förwänd, hennes sinne köttsligt och mot Gud fiendtligt,
hennes hjertas kärlek och böjelser bragta i oordning, och
hennes samwete tärande såsom en mask på den falska frid, hon
will tillegna sig sjelf. Ett dårskapens och syndens arma barn,
har hon intet wisst mål för sitt lif, ser hon ingen högre
styresman än händelserna, lefwer hon utan Gud i werlden. - Detta
i lifwet. Men se åter på henne! I döden - hwilket olyckligt
tillstånd! Hon har, likasom du, en odödlig själ, med känsla,
medwetande och minne af allt det förflutna, med obegriplig
emottagningsförmåga både för sällhet och qwal; men hon har icke
tagit något steg till den själens frälsning. Hon dör; hennes
hopp dör; hennes falska tröst dör och förswinner; hon ser sig
wara olycklig, hon ser en ewig olycka framför sig. Hon will
blifwa till intet, men hon kan icke; hon nödgas ingå i en
ewighet, som hon hade bort göra till sitt rätta hemland, men
däremot sällan påtänkt. Der är nu ingenting mellan henne och
Gud, hon är ohöljd och blottad inför Gud - den Gud, som
hon föraktat, förgätit, trotsat - hon är förwånad att befinna
sig i hans närwaro; hela sanningen af hans ord tränger sig på
henne. Hon drager sig tillbaka, så hon ser sig förlorad; sjunker
ned och wiker bort ifrån den outhärdliga herrligheten, flyr bort
uti mörker, djupt bottenlöst mörker, hwarest är gråt och
tandagnislan"! O, eländiga, förskräckliga syn - en förlorad själ!
Sanningens mun hafwer det uppenbarat. Hwad synes dig? Will
du icke skynda att warna din broder, för att, om möjligt är, rycka
honom ur förderfwet!

Betänk deremot, hwilken outsäglig och öfwer all måtta
wigtig lycka det är för själen, att blifwa frälst ifrån döden. Efter
du sjelf erfarit det, så wet du det - åtminstone till någon del.
I lif och död, hwilken lycka! Hennes ewighetssak är uppgjord
med Gud, hon slipper ängslas för döden och domen, hon har
fått förlåtelse för alla sina synder, har fått frid med Gud och är
återförenad med sitt lifs Herre, lifwets stora mål är wunnet;
hon är frälst ifrån döden, är ett salighetens barn, för ewigt frälst
och salig - hon är delaktig i de heligas arflott i ljuset! Tänk
likwäl härpå: Samma menniska, som förut hade ett ohyggligt
köttsligt sinne, ett mot Gud och det heliga afwigt och fiendtligt
sinne, är nu böjd, ödmjuk, andligt sinnad, hungrande och
törstande efter rättfärdigheten, andligen fattig och angelägen om
Guds rike! Samma menniska, som förut war död i
öfwerträdelser och synder, som ohejdadt lefde fram efter sitt kötts
begärelser och efter denna werldens lopp och efter den anden, som
regerar i otrons barn - som war så död, förstockad och ond,
att hon icke ens kunde lefwa med de swaga nådabarnen på
jorden - hon är nu i Kristus lefwande gjord och helgad, har nu
gifwit sitt hjerta och hela sitt lif åt Kristus till ett offer, som är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:17:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pietisten/1847efs/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free